Aftonbladet – 7 oktober 1848, sida 3

stöda makten, blifva dess gunstlingar, så vid de eljest duga till något. Det gifvesniemligen såsom: bekant är, vänner som skada henne mera än hennes hätskaste fiender: I ett: fattigt land, sådant :som: vårt, der de finnes så få kapitalister, eller mera betydande egendomsägare, och der den i armod uppfödde medbörgaren sällan, oaktadt medfödd talang och det samvetsgrannaste sträfvande, kan på egen band :förvärfva sig en så sorgfri och betryggad ställning, som den hvilken embetsmannen åtnjuter af regeriogens nåd: är det alltså naturligt att embetsmannakårerna hålla med makten när de märka att folket vaknat till politiskt medvetande och vet hvad det vill. Man har hos oss aldrig sett exempel på att en embetsman fortfarande eller konseqvent varit en aktif demokrat. De få män af embetsklassen, som hos oss gifvit sig i färd med att: opponera, bafva nästan alltid varit politiska väderbanar, antingen af så kallad öfvertygelse eller af omogenhet. De hafva i allmänhet också blifvit frikostigt helönade efter skedd frontförändring. Grundlagen har bos oss stor skuld uti byråkratiens makt och den strid som den framkallat och skall framkalla. Sjelf författad af embetsmän, bar den till en förvånande grad gynnat detta stånd. Det är i de fl-sta konstitutioner medgifvet, alt en person skall vara röstberättigad, blott derföre att han är embetsman, d. v. s: kunglig tjenare, eller för det han hor varit sådan. 1 de konstitutioner, eller förslag till dylika, som på sednare tiden sett dagen, söker man dock att utesluta embetsmannvaständet från folkrepresentationen. — Detta är bland annat händelsen med det, såsom det synes oss, särdeles förträffliga utkastet till den franska republikens författning. Den medgilver endast ministrarna tillträde till representationen. Hos oss är det i alla händelser särdeles betecknande att embetsmännen grunda sin qvalifikation till rösträttighet derpå, av de äro embetsmän, något som hos andra fria folk just beröfvat dem denna rätt. SI Forts)