Aftonbladet – 7 oktober 1848, sida 1

UTRIKES TYSKLAND. Uti en korrespondens från Posen af den 46 Sept. läses fö!jande: Uti vår stad spridas sedan några degar de säilsammzste rykten. Det heter alt polackarne förebafva en ny national-demonstration och att våra militära myndigheter derom fätt noggranna underrättelser. Det vissa är, att hela det polska revotionspartiet för närvarande är församladt i vår stad och häller flitiga politiska sammankomster, hvarvid obestridligen nya planer uppgöras till Polens återupprättelse. Sjelfva Libelt och den bekante medlemmen af den fordna polska nationalkommitten, Pallacz, hafva sedan några dagar uppehållit sig här. Förliden natt skulle, så berättas det, en allmän resning äga rum, men förste kommendanten, general v. Steinäckers vaksamhet har tillinte:gjort de sammansvurnes plan. Så mycket är visst, awvt vår fästning i natt blifvit allarmerad och att kanonerna ryckt upp på fästningsplanen. General v. Steinäcker har tillbragt nsttea på citadellet. Polackarnes ringa antal och brist på vapen gör dock mindre troligt, att de skulle ämna försöka et: isoleradt upplopp här i staden, der en stark militärbesättning hvarje ögonblick kan bjuda dem spetsen. Skulle åter en allmän neationalresning vara tillämnad, så är Posen, såväl staden som hela provinsen, ej ratt tjenlig och sannolikt icke heller utsedd till skädeplats för explosionen, som sannolikt kommer att ske i det till Polen stötande gränslandet af Galizien. Det är här åter tal om demarkationens utförande, men de svårigheter sm möra deua företag, äro så mångaldiga och så kolossata, att vi knappt hålla verkställigheten deraf för möjlig. ITALIEN. I en korrespondensartikel af den 43 Sept. från Neapel till en engelsk tidning törekomma följande uppgiiter angående Messinas intagande, hemtade ur officiella källor: Den neapolitanska expedit:onen under general Filangieris befäl ankom till Messina den 2 Sept. En del trupper landsattes genast vid citadellet; återstoden rustades till landstigning ungelär en svensk mil från staden. Utan föregången underrättelse, började Filangieri bombardera staden ; befälhafvaren på franska 400kanonskeppet Ercule, kapten Nonay, och kapten Robb å engelska ångfartyget Gladiator sammanträdde då på det franska fartyget och utnämnde kapten Le Gros att kommunicera sig med de angripande. Desse officerare gjorde sig all möda för att förmå Filangieri att intaga staden utan bombardering, anförande att hans styrka — 23,000 man, i förening med citadellet — vore alldeles tillräcklig att med bajonetten intaga alla punkter. Men generalen hade synarligen beslutit förstöra staden och bombarderade den förfärligt den 3 och 4; alla slags bomber och raketer inkastades i hjertat af staden, både från citadellet och de neapolitanska ångbåtarne, Elden var ryslig, och Messina ser ut såsom efter ett vulkaniskt utbrott. Artillerisalvorna voro dölfvande; men så snart en paus inträffade, hördes qvinnornas och barnens skri. Emedlertid hade engelska örlogsångfartyget Bulldog ankommit, jemte franska ångflartyget Panama, samt korvetterna Pluton och Solon. Ständig kommunikation underhölls med Filangieri, men budbärarne qvarböllos alltid två timmar, emedan deras framställningar skulle på telegrafväg befordras till Neapel. Allt var åfängt; staden kunde icke räddas. Den 5 togo Schweizarne från Messinierne ett fäste, som likväl snart af desse återeröfrales, med stor förlust å ömse sidor. Den aflelning hade nu laudstigit, som skulle intränga senom Messinas portar. Den slog sig igenom, ned stor förlust, ända intill stadsporten, men ler sprang en mina, så att en mängd mennikor flögo i luften. Fördelningen vågade nu cke fremrycka längre. Emedlertid bade stalen på många ställen blifvit förvandlad i ruier och de största grymheter å ömse sidor jöröfvats. Sicilianerne kämpade öfverallt med i ———!—— — X.——?-.—-—.— — J