Aftonbladet – 6 oktober 1848, sida 1

än 5 elltermlidd. ——— ————— —— IEEE E—-rL.L-—-buu——— ———-—XH—EE brutna af orgeln, altaret till en del sönderslaIget. Dopfunten, ett utmärkt konstarbete af marmor, bafva de tyska soldaterna en lång tid begagnat till spottlåda, men sönderslagit den, innan de drogo bort. Förakt emot hertigen af Augustenborg, i hvilken de skådade den egentlige upphofsmannen till hela det olyckliga kriget och alla de tyska soldaternas lidanden, som blifvit förde så långt bort i ett fremmande tland, för att blöda och offras för hans äreoiriga planer, är orsaken till att hertigens egens dom blifvit så illa medtagen. Härtill kommer, att man, långt ifrån att finna den herreemottagning, som de tyska krigarskarorna i förväg hade väntat i denne mans slott, till hvars bistånd de hade ilat hit, hvarken förefunnit vått eller torrt, — en omständighet, tillräcklig att motivera de förbittrade krigarnes uppförande här på slottet, då det just var bos våra danska bönder, deras fiender, som de funno den förplägning de dagligen behölde i stort och smått. Derföre hafva tyskarne också dragit bort med helt zndra tankar om vår sak, än de kommo med. De hafva lärt, hvad bertigen och hans broder äro för karlar, och med egna ögon öfvertygat sig om, huru deras stammverwandten-Bräder, ljugit för dem och hela verlden, De hade väntat att finna ett utplågadt och förtryckt tyskt folk, som förbannade danskarne och suckade efter förlossning: och de funno ett lyckligt danskt folk, allmänt välstånd ibland bönderna, hvartill deras ;stora fådernesland, ingenstädes kan framvisa något, som på afstånd kan dermed sammanliknas; de funno en lefvande kärlek för allt som var danskt, deremot aversion för tyskheten, i hvilken skepnad den än visade sig; — kort sagdt, de insågo, att de blifvit begagnade som blinda redskap för djefvulska afsigter. Denna öfvertygelse, som 30,000 soldater medfört bem till Tyskland, torde svårligen blifva utan allt inflytsnde på stämningen dersiädes. PORTUGAL. Inga politiska nyheter meddelas i de engelska tidningar, :som hafva underrättelser derifrån. Regeringen har beviljat innebafvarne af de inhemska statsobligationerna, för hvilka ränta icke kan betalas, att utfå nya 3 proc. inskriptuoner för 235 prov. af fordringarne. Lord Palmerston skall hafva vägrat, att ingå någon ny handelstraktat med Portugal, om ej alla slag af engelska fabrikater få införas mot ull. Portugisiska regeringen vill hafva förbud för somliga. FRÅNERIKE. Måndagssessionen den 23 i nationallörsamlingen upptogs för det mesta af en debatt om lagsuftande maktens indelning (20 S:n af konstitutionsförslaget, och synnerligen af ett talaf Duvergier de Hauranne). Sextiosex talere hade anmält sig att få ordet öfver denna punkt. Prins Louis Napoleon hade anländt till Paris. Han har med stor majoritet blifvit vald till representant äfven för Coisica. Den 26 tog han sitt inträde för Yonne-departementet i nationallörsamlingen med ett däligt tal, som han uppläste ur en papperslapp. — Deti säger ban sig icke kunna tiga vid alla de förtal, för hvilka han varit föremål; han förklarar, att om det var republiken som förskaffat honom nojligheten, att efter 33 års landsförvisning Herse fåderneslandet, ville hän med alla krafer tjena den. Han kunde väl blott erbjuda in goda vilja, o. s. v. Polisprefektens sednaste rapport om tillstånlet i Paris utvisar en icke obetydlig förbätting i ställningen, så vidt det kan bedömas af skade insättningar i sparbankerna och förhålandet mellan belånade och utlösta panter i llmänna pantlåneinrättningen; antalet af arelslöse fortfor dock ännu att vara ungefär letsamma som förut, Regeringens många vidtagna försigtighetsmått ör lugnets och ordningens vidmakthållande viRA, att man befarat och ännu befarade deras törande; också synas partierna anstränga sig å alla håll. För att störta Cavaignac och nut arande ministeren, förena sig åtskilliga att äcka uppmärksamheten på Ludvig Napoleon, ch i synnerhet i trakten af Rouen äro stämpvgarme för denna thronkandidat djerfva. Man ar, ibland andra uppviglingsförsök, sökt att inilla bondfolket, att han skulle föra med sig milliarder ifrån England, och ämna använda em för staten, så att inga utskylder i två år culle behöfva erläggas. Äfven utspriddes att egeringen skulle vägra honom att få inkomma landet och taga plats i nationalförsamlingen; huru, såsom man sett, detta var ogrundadt. Rykten hade blifvit utspridda, att skattkam