Aftonbladet – 4 oktober 1848, sida 3

I Herr Westin ville. icke påyrka förbudens bibe.I hållande i almänhet, utan blott för vissa slag af väfnader och färdiggjorda kläder, under vilkor, likvälaf lämpliga kontroller vid tullbehandlipgen. Hvad I varornas godhet beträffade, kunde de svenska mäta Isig med de utländska; om än de sednarestodo efter li yttre skönhet. Fördelarne för landet af ett liberalare tullsystem vore svåra att inse. 41823 års liberala tulltaxa gjorde åtminstone icke några unTderverk i denna syftning; den beredde endastlyxen lett ökadt inträde. Herr Malmstedt var vän af nväringarne, men ej af förbuden, hvilka på befolkningen uti kusttrakterne utöfvade ett demoraliserande inflytande. NäTlringarnes bestånd vore icke hotadt, då tillräckliga skyddstullar blifvit föreslagne. Sedan ännu någre talare uppträdt, blef den kongl. propositionen uti tlnu diskuterade del, eller den, som handlar om för-Ibudens boittagande, bifallen med 35 ja mot 46 nej. 3 08 — Hos Bondeståndet förekom i går afton Statsutskottets memorial Az 329 med anledning af de i I mem. MM 319 föreslagne voteringspropositioner. F. talm. Arders Eriksson, vice talm. Nils Persson och Strindlund beklagade hvar för sig den lausinhiga behandlingen och utgången af den så vigtiga skatteförenklingsfrågan. Vid en föregående riksdag, då fråga var om lagmansräntorne och sterbbusp:orenten, hade man bifallit votering i en dylik fräga; Inu deremot förkastat den, med åsidosättande af all konsequens. Erik Ersson och med horom en stor del ledamöter protesterade högeligen emot förfarandet, på det efterverlden måtte få veta, alt den Tför de fortfarande oförrätterne och förtrycket hade latt tacka dessa t enne första riksstånd, hvilka under en glävsande yta och skenhelig min djerfi trotsa hela folkets rop på nödvändiga reformer. För att icke ytterligare fåfängt forspilla landetstillgängar, vore det bäst att genast vända h:m med Isorgebuden till kommittenterne, från detta riksmöte, der grundlagarna öfverträdas, och som, enligt en talåres uttryck, varit bäst om det aldrig börjat. ) Bengt Gudmundsson medgaf med de föregående att antagahde af inbjudningen ej skulle leda till I något mål, men ansäg dock ännu ett försök böra göras. Han anförde i detta ändamål följande: Då Riksdegsordningen i 75 bestämdt undantagit ce mål, hvarom i Regeringsformen Ä 69 serskildt törordnadt är, ifrån de frågor, som då två stånd stadna mot två böra förfalla; då vidare den i Riksdagsorsningen 75 aberopade bebavdling eler 73 sf frågor, som lej kunna förfalla, icke kan anses upphälva det särskilda förordnandet för behandling al de mål, som i 69 Regeringsformen omnämnas; då deremot bemälte 8 69, jemte definitionen ölver de ärenden, som efter Statsutskottets lutredning böra på serskildt sätt algöras, tillika bestämdt stadgar detta sätt; hvilket älven står 1 oskiljakiigt samband och öfverensstammelse med möjligbeten att kunna förena de fyra Ståndens skiljaktiga meningar, i sådana landets välfärds angelägenheter, hvilka genom dröjsmål med rättelser skulle ådraga folket onödiga uppoffringar och lidanden; då förut gjorda afvikelser ifrån ett i grundlg stadgadt behandalingssätt af riksdagsärenderna aldrig kan eller får anses utgöra eu binder för återgående till gruvdlagens ordagrauna elterlöljd; men deremol!, de sig ständigt förökande stridigheterna mellan Riksstenden utvisa nödvändighetenv och skyldigheten att eferfölja dess stadganden, som äro oåtskiljeliga från de fyra Ståndens nuvarande sammmeansättning och ötverläggningsformer; avser jag Bondeståndet böra yrka: att Statsbutskottet, i ordagrann efterföljd af 69 Regeringsformen, måtte skyndsamt ulnänmna deputerade, alt i RBidderskapet och Adeln samt Presteståndet företräda och närmare upplysa förhållandet med skatteförenklingsfrågan; hvarpå, devest bemälte Riksstånd förblifva Invid sin förutfattade mening, WVWiskoitet al ,nämnde grundlagsstadgande läser inse sin pligt, vatt på sjelfva det factum: att sålunda två IStånd stadnat mot två: sammankalla det förIstärkta Statsutskottet, för att med Rikets Ständers rätt rösta öfver hvad Utskottet har Införeslogit.n Ola Månsson, Sahlström, Christen Andersson, Im. fl. förordade detta förslag, hvilket Sirindlund loch Petter Jönsson deck ansägo komma för sent. — TEfter en lifig diskussion och sedan sekreteraren förklarat sig anse Utskottets inbjudning, likasom Presteständets, stridande mot 75 NR. O., bef densamma lagd till bandlingarne. Bengt Gudmundssons förslag ansågs såsom en ny motion och begärdes på bordet. I Lagoch Ekonomiutskottens utl. 4 62, om förländrad beräkning af utmätningsumgälder, bifölls. RER APERAK FE Te ——VSV—A (Insändt i förra veckan.) Att röka. cigarr och kännapolisförfattningar i är oskiljaktigt! 3 I Det sätt hvarpå den; som med obekantskap om Ide på Stockholms slott uppklistrade kungörelser, I behandlas, är i sanning så märkvärdigt, att det förtjenar offentliggöras. I öfriga förseelser, der dom leller utslag fälles, eger hvarje svensk rättighet, om Than kan, att med vittnen styrka sin oskuld. Här lär endast frågan att anklaga och omedelbart derfJefter affordra plikt! I Att röka. cigarr vid passerandet öfver Kongl. -Iborggården är förbjudet vid 3 rdr 46 sk. bko vite, -Iangifvarens ensak,. Härom är just intet att anmärka; men deremot borde den post, som är plaIeerad vid slottsporten, icke oanmärkt låta dem, som läro i okunnighet om Polisförfattningen, såsom t. ex. resande, landtboer m. fl., och som ej kunna läsa den sedan skympingtn inträdt, fortsätta rökandet utan att varna dem, hvilket icke varit händelsen med den post af Kungl. Helsinge regemente,