Aftonbladet – 2 oktober 1848, sida 3

3:o Församlingens presterskap har fritt tillträde till samlingen, såsom ledare eller åhörare, med iakttagande af vederbörlig ordning sig emellan. 6:0 Förefalla oordningar vid sådana sammankomster, bör derom rarsakas och dömas efter gällande förfättningar. Dessa förslag jemte flera ledamöters dervid afgifna yttranden hafva blifvit öfverlemnade till lagutskottets behandling; och som förändrade bestämmelser rörande enskilda andaktsöfoingar blifvit upptagna uti det förslag till ny kyrkolag, som på K. Moj:ts nådiga befallning blifvit af en särskild tillförordpad kommiit uta betadt; samt någon förändring i denna del, innan besörde försle gl ärer komma un2ier rikets ständers pröfning, destvmindre synes vara oundgängligen påkallad, som den i kongl. brefvet d. 45 December 4762 gifna8, genom kongl. cirkuläret d. 20 Jan. 1837 förnyade föresk ift, att landsoch stadsfiskaler, uti mål, som angå olofliga sammankomster till andaktsöfningar, ej måga börja någon lagsökning, innan de af kyrkoherden i församlingen inhermtat skrifuig berättelse om saken och dess sammanhang, och sådant, med alla dertill hörande omständigheter, hos justitiekanslersembetet anmält, och derpå erhållit dess svar och utlåtande, innefattar ett korrektiv deremot att någon utan vigtiga orsater ställes under tilltsl för öfverträdelse af ifrågastälide art, får utskottet vördsamt tillstyrka att hr doktor Sandbergs och hr prosten Tranei förslag målte lemnas utan afseende. Lagutskottets betänkande, i anledning af väckta molioner om ändring i lagens bestämmelser angående ränta å försträckta penningar eller varor. Uti berörde ämne hafva särskilda moioner blifvit väckta, nemligen: hos böglofl. borgareståndet af br af Grubbens. N. W.; hos vällofl. borgarcriåndet ef hr Roth, C. R., hr Collen, M. W., och hr Gillberg, G. W.; samt bos hedervärda bondes:åndet af riksdagsfullmäktige Andreas Bingtsson från Jönköpings län och Anders Andersson från Wermland. Hr af Grubbens och hr Roth hafva yrkat, att det i 9 kap, 6 S handelsbalken ionefattade förbud emot högre räntas tagande, än sex för hundrade måtte upphäfvas, så att det må stå långifvande och lånsökande fritt att öfverenskomrma om räntans belopp. Till stöd härför her bufvudsakligen blifvit anÖördt att selan, i enlighet med tidens och den stigende upplyspingens fordringar, en större frihet i handel och närirgar fått vinna inträde, (idpunkten äfven syntes vara ipna att lossa det bend, som geoom förenämnde förbud vore lsgdt på penningerörelsen; att en full frihet i denna del redan vore medgifven i de flesta andra civiliserade länder; ait om penningen, liksom all ennan vera, finge gälla hvad den kunde, i mån af efterfägan och tillgång, den fria täflan, som derigenom uppkomme, skulle nedtvinga räntefoten, och tillintetgöra allt ocker; att omförmälta förbud städssa visst sig overksamt, — och slutligen att det skäl, som vid föregående riksdeg blifvit åberopredt emot förbudets borttsgande, eller då existerande penningförlägenhet, nu mera ej gällde, enär ymnig tillgång på perninger skulle förefipnas i landet. För den händelse att omförmälta förslag varder bifallet, bar hr Colln, under antegande att räntefoten derigenom komme att nedgå, och, enär nöldigt är, att i leg fipnes en bestämmelse för domarens ledning i de fall då ränta j är föreskrifven, men det ogktadt bör ega rum, föreslagit det stadgas må, att, då i kontrakt eller förskrifning viss lränta icke finnes utsatt samt tvist om dess belopp uppstår, domaren på grund af dylik handling ej eger tillägga högre ränta än efter fyra för bundraIdet, och för fordran efter räkning, endast efter tre Iför bucdradet. Deremot hafva hr Gillberg samt riksdagsfullmäktige Andreas Bengtsson och Anders Andersson hemställt om icke, med ändring af 9 kap. 6 8 hendelsIbalken, den i samma bestämda högs:a räntan kunde nedsättas från sex till fem för bundrade, enär jordens afkestning icke motsvarade en högre ränta. Hvad sålunda blifvit föreslagst, har utskottet tagit i öfvervägande; och hvad först angår den af hr af Grubbens och hr Roth väckta, samt af flera borgareståndets ledamöter understödda frågan, angående räntang higifvande, så kan å enasidan icke förnekas, att enär ränta egentligen ej är enbet än ersättning för begegoandet af försträckta medel, .Iskäl även finnes för den åsigt, att det i förevarande fell, likesom i andra kontrakter, böra vara öfverlåtet ät de kontraherande att fritt öfverenskomma om ersättningens belopp; m n å den andra fordrar varsamheten, att den inskränknirg, som i denna del för närvarande finnes, icke borttages förr än man är förvissad ett eitsådant borttagande kan ske utan våda för det allmänna. Att meningarne derom likväl äro delade, derom vwittna de motsatta fö slag, hvilka här ofan omförmälas. Det är visserligen utskottet icke obekant att man i andra länder småniugom undanröjt alla band förevarande hänseende; men från denna omständig. het torde man ej kunna hemta giltigt bevis derför att tidpunkten till införande af samma frihet hör i landet äfven inträdt. Mera utvecklade iedustriella förhållanden, större penningetillgångar och en vidsträcktare handel, hafva i nämnde länder medgifvit en dylik frihet. Men i allt fall får man icke förgäta, att otaliga förh:llanden äro grundada på förutsättningen om ett fortfarande skydd af nu ifrågaställda stadgande; — och då de förespeglade fördelarne af detsammas borttsgande äro högst problematisk s; anser utskottet sig ej heller kunna tillstyrka sådant, utan hmställes vördsemt om icke hr af Grubbens och hr Roths motioner må lemnas utan afseende. I följa häraf och då hr Colltnus förslag blifvit fremstälidt under förutsättning af ett bifall till förenämnde motioner, får utskottet tillstyrka alt berörda förslag må förfalla. Hrad slut!igen vidkommer hr Winges jemte Andreas Bengtssons och Anders Anderssons yrkenden, så saknar utskottet jemväl skäl att desamma understödja, hvadan utskottet föreslår, all dessa yrkanden ej måtte bifallas. —— — Hos Borgareståndet förekommo i dagens plenum: Konstitutionsutskottets memorial JM 35, ang. återremisser af mem. JM 34, med förslag till ett tillägg i 75 S R. O. Godkäöndes: — Statsutskottets memorial JM 324, i anl. af återremiss å mem. M 300. JM 395: i anledning af återremiss å utl. M 320. Desse 2 mem. lades till handlingarne. M i ar ytterligare. motior er ang. riksgäldsSr es --A NN cc FT RA ff KR arr 0 RR RR