Aftonbladet – 2 oktober 1848, sida 2

om en slagtning vid Kastbaly mellan Jellachich och ungrarne; närmare underrättelser felas, Ungerska legationssekreteraren Pulsky har afrest till Öfver-Uogern, för alt organisera landstorm af sina bönder. I Pesth synes ministeren Batthyany bibehålla sig. Grefve Telekis öfvergång med sin trupp till Jellschich förklaras af palatinen. erkehertig Stefan för ett missförståndp. Stor oro väckes af ryktet om en i norra Ungern utbrusten ganska mäktig Nordslavisk rörelse, hvarmed Jellachichs infall ifrån södern lätt kan kombineras. I sammanhang härmed omtalas en f. d. protestantisk prest Hurban, som med 400 Pragerstudenter infallit i Brzezowan i Neutraer-komitatet. Det Slovatiska landtfolket har redan hopat sig till 4 å 5000 man. Från Wien förljudes, att en del af här garnisonerade rbilitär beordrats att i ilmarscher afgå till Ungern. MHvarje ögonblick väntas underrättelser om ett blodigt sammanträffand: mellan ungrarne och kroaterna. Den 24 heter det från Wien: Under det Berlins demokratiska tidningar utsatt den 25 Sept. såsom en dag för stora tilldragelser, och under det man allmänt hör, att på samma dag republiken skall utropas i sydvestra Tyskland, och en elektrisk späovning genombäfvar Tysklands alla delar, bar också märkvärdigtvis bär det rykte utbredt sig, att morgondagen och den derefter stundande tisdagen (den 26) skulle blifva rika på händelser. Vi beklaga, om det radikala partiet denna gång skulle hafva en statskupp i sigte; saken måste. ofelbart misslyckas, men striden i alla fall blifva blodig och kosta många offer. Ministeren förer i sin organ Wiener Zeitung, ett ganska decideradt språk. I Wiens omgifning äro betydande truppmassor koncentrerade. Ministeren har beslutit låta anställa en noga undersökning öfser tilldragelsen den 43. Detta beslut har redan satt det radikala partiet i rörelse och torde ej aflöpa utan följder. ITALIEN. Från Turin förmäles den 146 September, att vapenslbilleståndetl i Eombardiet var förlängdt på ytterligare fyra veckor. Från Neapel har man nu omständliga underrättelser af den 406 September, angående Messixas stormning, och hvad son sedan der och i dess grannskap tilldragit sig. : Neapolitanska flottan, bestående af 20 ångHartyg, två fregatter och åtskilliga kanonbåtar, ankrade den 4 September utanför Messinas citadell, i skydd af dess kanoner. Den 3:e öppnade citadellet en häftig eld emot staden; hvilket endast svagt besvarades af de öfriga fästena, som sicilianerna innehade; men fastän kanordandret fortfor deg och natt, ävda till den: 6:te, inträffede ingenting afgörende. Den 6:te landsattes: 500 schweizare, och intogo cn liten skansvid ingången till staden; men blefvo tillbakadrtifne med en förlust af. 69: döda. Denna lilla seger stegrade de belägrades bänförelse omåltligt;-. men samma. dag föll ifrån citadellet ett sådant hagel af bomber öfver staden; att förvirring. och bestörtning der 10g0 allmänt öfverband och enmängd invånare flydde till: de engelska och franska flottorna, hvilka såsom åskådare befunmo sig på redden. Under bemedling af engelska sjöofficerare, föreslogs: den 7:e en kapitulation, men det lyckades icke att häröfver förena de messinska ombuden och den. neapolitanske generalen Filangieri. .. Kanonaden begynte på nytt,: och förfärligare änförut. Neapolitanska hären landsteg nu, be-täckt af ångskeppens-kanoner, och hade inom 2 minuter, utan att lossa ett skett, intagit samtli a förskänsnipgarna. Den 83:e upphörde: beskjutnisgen;. några qvarter i staden stodo i lågor, och hela trakten gaf anblicken af dens rysligaste förödelse. Många familjer hade flytt: till det inre af landet; .ombord på de utländskakrigsskeppen: hade mer än 40,906: personer sökt och fonnit skydd. Den 9:e voro eldsvådorna släckta, och de messinier, som trodde sig. mindre öfventyra förföljelse af segrarne,. begynte återkomma till staden. De grymheter, som begingos åömse sidor, vet man knappt om man skell våga skildra; verkligt kannibaliska rysligheter föröfvades. Det är bokstafligen sannt, att fångar lefvande sönderskurosi stycken, som stektes och uppåtos: af segrarne. Detta vederfors bestämdt 60 near politansre och schweizare, som föllo lefvande i de ursinniga sicilionerpes bändger. Neapolitavarne bömnades på det grymmaste: plundring, mord och våldtägt fyllde den stormade staden. En befolkning af 80,000 menniskor, flydd eller dödad, har nästan försvunnit, sedan Ferdinands fana åter svajar öfver staden. Det anmärkes såsom någonting eget, att IMessinas förstöring, som i Januari hindrades al Guizot, har gått för sig nu, under ögonen Ipå fransyska republikens amiral. a I Neapel reser det reaktionära partiet. åter lbäckt bufvudet, och jublar redan ö!ver att konstitutionen nu och för allvid är afskeffad. Här loch der har det åter kommit till blodiga gatuIstrider mellan dess anhängare och de konstiJtutionella, hvilket alltid baft talrika häktninvgar laf frisinnade tvill följd. Pöbeln är beväpnad och tygellös; det tycks att man vill hålla Iden förbittrade hufvudstaden i fruktan för ett lazzaronuppror. Allmän afsky råder mot ryska sändebudet, grefve Chreptowisch, siciliänernas kalle, blodtörstige fiende, hvilken, i förbund ilmed furst Schwarzenberg, hufvudsakligen uppjmuntrat konungen till expeditionen mot Messina; och härvid förnyas den från andra håll bekräftade uppgilten, att tzaren förklarat EngI llands och Frankrikes mellankomst till ÖBOerDas