Aftonbladet – 29 september 1848, sida 3

— Dogligt Allehanda för i dag meddelar ur Berliner Nationalzeitung ett bref från Stockholm af den 9 September, som lemnar en pikant och i det väsendiliga träffande öfversigt af sakernas ställning härstädes, Se här et! utdrag af detta bref: Våra egna angelägenheter framsläpa sig med den vanliga snäckgången. Seden 1840 arbeta vi på reformoch representationsfrågan, utan att komma ur fläcken; ty allt som blifvit gjordt, hvarje rimligt förslag i de vigtigaste reformfrågor, har blifvit förkastadt af hof, byråkrati, adel och presterskap — Regeringen antog skenet af en passiv ställning, tills den ändtligen framträdde med det bekanta representationsförslaget, som ej kunde vinna någon sympathi hos det liberala partiet. Detta skedde i Maj innevarande år, sedan öfverallt, så väl i Stockholm, som i provinserna, de: lib.rala partiet bildat sig sällskaper af reformvänner, som väckt regeringens bekymmer. Konstitutionsutskottet, som består dels af konservativa, dels af ljumt liberala, har nu tillstyrkt regeringsförslagets hvilande till nästa riksdag, då det kommer att med ja, eller nej, antingen antagas eller förkastas. Ått det sistnimnda skall blifva händelsen, betviflas nästan af ingen. Emedlertid har det liberala partiet nu blott alternativet, att antingen ännu i trenne år behålla flera gamla förmultnade representationsformer, eller ock antaga en ganska olämplig reform, som ger et! afgjordt öfvertag åt penningemännen, sådane de äro till finnandes i vårt icke särdeles penningerika land. Det är väl möjligt att det var regeringens plan att framkalla ett dylikt dilemma, för att, i samband med de konservativa, fördröja refo: men, ehuru under skenet att arbeta för densamma. I öfrigt är inom adelsoch prestes ånden det gamla oppositionspartiet mot alla framsteg, lika starkt denna riksdag som tillförene På riddarhuset anse de verkligt liberala medlemmarne för en ren tidsspillan att göra ett försök mot detta stockblinda parti, hvilket, nu som förr, har till ledare hr v. Hartmansdorff hos adeln och erkebiskopen hos presterna. Detta parti vet att regeringen fruktar detsamma och bär derföre hu:vudet högt; det behandlar till och med konungen ungefär som en förmyndare behandlar sin myndling. Det är bland dessa herrar en stående fras att man, just för konungadömets egen skull, måste göra opposition mot regeringen. Så har detta politiska parti och dess anhang medelst åtskilliga machinationer tillintetgjort förslaget till ny straffiag, som redan sedan flera år tillbaka blifvit utarbetadt af en särskild kommitte. Genom nämnde machinationer har det blifvit omöjligt att få Isgutskottets betänkande färdigt förr än för några dagar sedan; då nu riksdagen likväl skall slutas i denna månad, och en pröfning af detta vidlyftiga arbete, med ett sådant riksdagsmachineri som vårt, icke är verkställbar, så måste den af folket efterlängtade reformen fördröjas ännu i trenne år. Ett annat bevis på dessa båda stånds förblindelse har man i behandlingen af en kongl. proposition rörande skatteförenklingen. Ni må ej föreställa er att i detta förslag finna någon enda stor reform, eller någon enda förändring af skatternas fördelning; det hela är ingenting annat än en nyttig administratif åtgärd, till förenkling vid beräkningen af de så kallade grundrentorna på landet. Dessa rentor, som, under åtskilliga regeringar, från äldre tider blifvit pålagde, utgå nu med ett antal diverse artiklar, såsom: råg, korn, hvete, hafra, oxar, lamm, gäss, höns, lax, sill o. s. v., och genom de oupphörligt förefallande delningar och sammanläggningar af de förr såsom ett helt beskattade jordytorna, har man exempel af bondgårdar, hvilkas debetsedel upptager 20 serskilda artiklar, hvarvid ofta förekomma de orimligaste bråktal, såsom t. ex. 1!25205100470 OKEJ; 1!17V2g0 BåSS 115550, kalf, 0. S. V Allt detta skall nu hvarje år, efter de fastställda markegångsprisen, för hvarje provins, uträknas för de serskilda artiklarna, hvarvid naturligtvis kontrollen är ganska svår för de skattskyldige. Regeringen har derföre föreslagit: att en gåpg för alla förvandla dessa artiklar i två eller tre, och fastställa ett gifvet belopp efter medelprisen för 10 år, eller ock förvandla alltsammans i en penningeskatt i stället för natura-prestationer. Men hvarken det ena eller det andra har vunnit bifall af det konservativa partiet, utan alla möjliga hinder blitvit lagda i vägen, så att man ännu icke vet om ej propositionen kommer att förkastas af de tvenne stånden ). Så hårdnackadt och fåkunnigt är hos oss det parti, som representerar den andliga och verldsliga aristokratien! Man måste tillstå att detta kotteris mod ansenligt vuxit genom en viss obeslutsamhet hos Konungen. Jag är säker att Hans Maj:t i sitt bjerta hyser många liberala sympatier, men hatär ännu omgifven af hofmän och adjutanter, som hysa fanatiskt fiendtliga tänkesätt emot de libera!a idcerna och deras organer inom pressen, samt söka inympa desamma hos de unga prinsarne. — — — Så länge vi sakna. en renhårigt liberal och kraftfull ministåre, skall det beklagliga tillstånd, hvaruti vi befinna oss, fort-. fara, och folket i följd deraf blifva allt mera demoraliseradt. Tyvärr bafva vi ej att hoppas någon snar utsigt till förbältring. ) Som vi veta, har detta redan skett. fIlncaändt Y