Aftonbladet – 23 september 1848, sida 3

FVTVULUKIUV SAIe SMP TRAMA vf 555 VRFRAIIU FPVYISvile (Införes på begäran.) -(3 Till Redaktionen af Aftonbladet! Till följd af hvad i N:is 214, 2145 och 216 finnes såsom yttradt af mig vid landtbruksinstitutet i Norrköping refereradt, anhåller jag, att följande rättelser må blifva i nästa J4 af Tit. tidning intagna: Vid beskrifningen om mitt sätt att begagna benmjöl står: sedan hafra eller gräsfrö är sådt c., skall heta: sedan säden och gräsfröet är utsådt, utsprides benmjölet; men harfvas ej ned, utan nedprässas blott medan det ännu är varmt, medelst 4 å 2 körningar med en tung ekvält. Vid diskussionen angående olika gödningsämnen står: att jag prisade komposter, i hvilka granris ingick, c., bör heta: att jag omtalade att en driftig landtbrukare i mitt grannskap begagnade ett dylikt sätt att göra komposter, och att han till hackningen af riset använde fattigbjon och andra mindre arbetsföra personer. — Angående mitt eget sätt att bilda komposter af dyjord och aska c., bör det icke heta: böfver ett sex qvarters lager af aska har lagts ett tunnt lager af dy — utan naturligtvis tvärtom. Vid frågan om kålrotsodling står: att jag låter pojkar så uf fröet för hand c. Jag har nämnt, att vid omsåningen på de af masken förhärjade fläckarna går det till på detta vis: Utsåningen sker naturligtvis, såsom alltid vid drillkultur, med machin. Slutligen är det sagdt, att jag i ett längre föredrag utvecklade den åsigten, att man genom förädlingen af våra inhemska racer skulle komma lika fort, som att croisera dem med utländska, c. och att det vore upplyftande för nationalkänslan och skulle i moraliskt afseende inve:ka fördelaktigt på nationen, om den genom egna b-mödanden frambringade utmärkta kor. Detta är oriktigt uppfattadt. Mitt anspråkslösa anförande gick ut på att utveckla den åsigten: att då man införskrifvit urländska kreatur med så betydlig kostnad för våra stamholländerier, man äfven kunde offra någon möda och utgift på försöket, att förädla redan inom vårt kära fosterland befintliga racer; och att det ännu vore oafgjordt, huruvida ej det stora målet af kreatursracernas förbättring lika väl stode att vinna på denna väg, som dessutom hade den fördelen att vara svensk. Visserligen äro våra kreatur alla ursprungligen utifrån; men det är så länge sedan de kommo hit, att de nu mera äro fullkomligt naturaliserade. Så är dock ej förhållandet med de nyligen inför.-krifna, hvilka fordra lång tid innan de hinna vänja sig vid klimat och föda, och hvilka, då de en gång komma dertill, kanske hafva föga qvar af sina så mycket omordade och beprisade konstanta egenskaper. . Jag fruktade för, att den hos 055, tyvärr, så vanliga svagheten för det utländska åter varit framme och kommit oss att glömma det goda vi egde inom landet. Jag autydde slutligen, att då ett land ur egna tillgångar hemtar medel för sin materiella förkofran, så, ehuru det möjligen går långsammare, det dock har den stora och vackra följd, att det böjer nationa!känslan och stärker folkets moraliska kraft. Detta var i korthet andemeningen af mitt föredrag, hvilket jag här velat framstäl!a, emedan det möjligen innebär åsigter, som af ej så få af mötets deltagare gillades. — Stockholm d. 20 Sept. 4848. 0. Adelborg. Jemte det red. villfar hr kapten Adelborgs begäran om denna skrifvelses införande, fäster den uppmärksamheten derå, att skriften endast i ett fall, nemligen i afseende på den ögonskenligen af misskrifning tillkomna uppgiften om kompostbildning af aska och dy, utgör rättelse af Aftonbladets referater. men för öfrigt egentligen amplifikationer.