Aftonbladet – 23 september 1848, sida 1

många äffirer att göra, om vi endast ville inlåta ost med folk, som njuta ett obeflåckadt anseende. Våra tjocka böcker skulle då bli ganska tunna. :Handelsverlden är i våra dagar sammansatt af särdeles multns elementer, och vexalbrefvet har ofta en vidrig ånga qvar efter den orena band, som endosserat det. Hvad ert umgänge med fru Ciosting; som er grannqvinna vidtommer, har jag ingenting deremot,) fortsatte han efter en paus, odet ären helt annan sak. Och ni kan uaderhålla vänskap med henne, smt, såsom jag nyligen sagt-er, nikan gifta er med henne, så snart hon skiljt sig från hr Closting. Deremot:-har jag ingenting. 8 Bobert vacklade vid hans sida, som om hens knän ville svika honom. Hen haie aldsiggifvit en lefvande själ minsta vink om sitt olsekliga förhållande; det var en hemlighet, som han framförallt höll helig. Men hans morbroder tycktes bafva genomskådat den — cch, utan att kränka dep å sin sida, tunde han lyssna till hvad hans morbroder hade att säga honom i förtroende.! Ja, ja, bäste Robert, det är min åsigt och mitt råd! Och jag upprepar det för er, försök att bringa saken til verkställighet. Gå öppet tillvägåg förtiara er för den vackra -bustrun, som ni: ej redan gjort dat; ty jag har längesedan fmärkt, hvoråt vinden blåne. Förestå benna att föja er tillsSanta Cstbarina. Jag ekell bygga er em skön villa der. En af vårt hus måste bo det. såsom. generalsuperintendent öfver kolonier. Dertill är ni mycket passande. Orten är et paradig — den vackraste i det ssöna Brasilien. Hvad fan skullechindta er från att lefva lycklig der, med en ung vacker hustru, som hade varit enka?, kor Den magiska målningen afen sådan framtid, så stridande mot hans egna-framtidsbilder Dyss. förut, fick iorymrae 1 Roberts själ och sysselsatte, hans tankar. fu 9 Han såg möj!igbeten af en sådan tillvaro,-emedan han antog, att det gensvar, som bans känslor rönte hos Gracia, innerst Hvilade: på hennes moraliska vedervilja för berr Costing5 och? detta skäl saknade icke beller sin logiska rigtigHet; tyvingeå hustru skulle vara i stånd stt sväsja en annan man kärlek, om bhoa ej ytterst afskydde sinöman. Den obogripliga envisket, kvarmet Gracia altid förfökte förgylla sin mans karakler, få fort han nämndes det mjasta. gjorde döek Roleri osäker cm alt som angick så väl denbb q-icnas som hans 6g:n framtid. Men 2 undra siden bar ban på sin finger: ep symbo!, som, högra än ord och tydligare än någon blick, per vittne om själsbandet, Han beslöt att göra sitt