Aftonbladet – 19 september 1848, sida 3

mäsknings företräde framför tjockare, eller tvärtom, vid bränvinsbränninog, kom intet svar. 43 frågan: Då man länge erkänt nyttan och behöfligheten af skogsplantering, särdeles å slättbygden, hvarmed utan tvifvel försök flerestädes äro gjorde, så önskar man del af de rön, erfarenheten lemnat, samt framställer till öfve-läggning: medlen att främja denna vigtiga del af landthushållningen. Hr brukspatron Swartz omtalade, att riksdagsmannen Joachimson, då han till rädt en gård i Östergöthland, haft sina åkrar på sandåsar och mellan dem sänk mark. Han hade genast börjat aftappa den sanka marken och förvandlat den till åker samt planterat skog å sandåsarne. Företaget hade lycka!ts så väl, att gubben några år före sin död kunde bygga en ny ladugård af timmer från hans egen skog. Frih. Kuylenstierna erkände, att svedjandet i allmänhet vore skadligt, men ville ger nom exempel visa, att det stundom kan vara nödvändigt. Friherrn hade låtit hugga af en backe, utan att svedja derå, och ville icke låta afbeta den, för att icke få ungskogen förstörd af kreaturen; gräset föll då ner och blef så tjockt, att fröen ej kunde komma igenom det, utan han mäste plantera skog. Vid ett annat likertadt tillfälle hade han derför svedjat det afhuggna landet. Följande skriftliga svar af hr hofjägmästearen a Ström upplästes: Skogshushållningen har nu kommit så långt här i Sverige, att åtskillige förut genom trakthuggning eller skogseld nakne vordne skogstrakter blifvit med ung skog återväxte. Deita har dock icke kunnat ske utan någon påkostnad, men den har varit ringare, än man i allmänhet föreställer sig den. Denna reproduktion har på några smärre fläckar skett genom plantering, men som plantering faller sig dyrare och osäkrare, bör sådd af skog äga företrädet och kan då göras i större skala. Der skogen icke är:alldeles uthuggen, utan att ett li.et ental fröträd finnes, derreproduceras skogen lättast genom det att desse öfverblifne träd skonas från yxa eller såg, och när de bära frukt, uppbackas gräsvallen med s. k. klohackor i Y, å 3,, alns stora rutor på hvarje sida och med 2 , å 3 alnars mellanständ, så att fröen, när de affalla, kunna träffa matjorden och der uppgro. Plantor kunna väl äfven uppkomma af frön, som fallit på gräsvallen; men deraf blir skogen icke så tät som den bör vara, utan ojemn, och blir ofta osäkeri om något frö kan af regnet nedslås till matjorden, hvarförutan det icke gro:; men angeläget är, att denna hackning icke göres förr än kort innan fröen äro färdige alt affalla från träden, ty annars kunna platserne å:er blifva öfverdragne med ogräs, som stänger fröen från matjorden. På detta sätt hafva flere skogar blifvit uppdragne på kropoparkerne. Då I:kväl några sådane sådder misslyckats, måste jag varna för de felsteg, som blifvit begångne. Min aflägset belägna bostad tillät mig icke att vara närvarande vid arbetet, utan måste jag nöja mig med att lemna föreskrifter huru det bode göras, hvilket jag äfven ansåg tillräckligt, när dylika sådder, verkställde i samma provins med andra skogar, lyckats fullkomiigt. Förhållandet var sådant, att matjorden på några höglända ställen var ytterst tunn, och grusbottnen vidtog straxt -derunder. Man hackade med vanliga flåhackor, sådane som blif,it begagnade på de andia parkerna, och hackade så djupt, att fröen kommo på grusbottnen och kunde således icke gro. Derföre har jag sedermera begagnat s. k. klohackor, hvilka endast såra jorden, och d.sse äro tjenligare än flåbackorna, der jorden är grund och ogräset icke alltför frodvixt. Detta är det minst kostsamma sättet att frambringa skog, der dugliga fröträd finnas qvar, ty hackningen på hvarje tunnland kostar endast två dagsverken, och om man vill påkos:a ett dagsverke till för att låta en man nedtrampa f.öen, sedan de affallit, så blir hela kostnaden 3 dagsverken pr: tunnland, hvilket icke bör afskräcka när man derigenom kan få en temligen sluten och tät skog, som gifver raka och släta stammar, minst 500 på tunnlandet, då de äro mogna, och en vacker skörd af hjelpgallringsvirke efter 25 å 30 ärs förlopp och allt framgent. Detta är dock en utväg endast i sådant fall, att fröträd finnas qvar; men sto:a slätter fisnas, der inga fröträd ä o qvar, och sådane slä ter hafva äfven blifvit besådde ur hand med samlade frön. på flera ställen i Sverige. Igen, hvilken var uppbränd ända från Motorp vid stora landsvigen mellan Björsäters och Enebackens gästgilvaregårdar, så att ett brandfält af nära V. mi!s sträcka kunde synas från denna väg ned åt sjön Wristulfven. Genom jägmästaren Kellmans försorg blef först denna sträcka besådd med töallvaktarne insamlade och utsädde åren 1827, 28 och 29, och skogen derå är pu så högväxt och tät, att, bjelpgallring behöfves. På andra kronoparker, som voro alldeles skoglösa, hafva äfven sådder skett, såsom Wahraskogen, Edsmiren, Hunneberg, genom 1 dervarande öfverjägmästares och jigmästares försorg, men på andra parker sker äterväxten mest i och lindrigast genom fröträds qvarlemnande. Kin-l. neskogens besånivg kan icke tjena till beräkning af skogssåddskostnad i allmänhet, ty den verkställdesl, till det mesta af bötfällda åverkare, som med arbete aftjenade böterne; men man beräknar kos pa-. den pr tunnland sålunda: 4300 å 2000 rutors upphackning, 3 dagsverken, å 1: 24. I Det största af dessa fält var en del af Kinnesko-l och granfrö, hvilka han dels sjelf, dels genom skog-ij I ar OS ——— ——— 9 skålp. tallfrön, å o4 sk. . . . sv . 56 sk. . 4: 24. Nedtrampning af fröen, ett goss Bko rdr 5: 46. dagsverke 46.1 Sås gran i stället för tall, förmin:kas kostnaden med 24 sk., ty då sås 3 B, som kosta 46 sk. pr T, hvilket gör 4 rdr, i stället för 24 sk.; således rdr 2: 40. Sås björkfrö, förminskas kostnaden med 4 rdr 8 sk., ty 4 KB björkfrö kosta, å 4 sk. , 16 sk.; således 2 rdr 8 sk. pr tunnland. Någon besparing i kostnaden vinnes, om den till skogsbörd anslagne marken kan brännas och besås med hafra och stubbråg, då man har en hafreskörd, en rågskörd, och trädplantorna uppkomma mellan rågstånden; men denna metod är mera osäker, ty ofta förqväfves en mängd plantor, om man också sår säden mycket tunnt. Att plantera skog har jag äfven försökt, men dels blir den sådda vackrare och tätare, dels blir plantering för kostsam, och om den skall lyckas, bör den göras af vana och skickliga händer och i god jord, hvilken icke bestås ät skogsinläggningar. Frågan under litt. å): Hvilket värde vid fällningstiden bör ett tunnland stog hafva, om sådd ur hand eller plantering ska!l kunna befinnas lönande, och den på skogsanläggningen nedlagda kostnaden blifva ersatt? besvarades på följande sätt i ett skriftligt anforande af hr J. af Ström: Denna fråga har troligen uppkommit för att genom svaret derpå möta de inkast, som vid 1854 ärs riksdag gjordes emot skogssådder för statens räkning, då det påstods att en aldrig så liten sumIma, använd på skogssådd, skulle genom den långa tiderymd af 400 till 200 år, som förflyter från sålningstill skördetiden, genom renta och renta på lrenta växa till flerdubbelt högre belopp än hvad mA oo ban känac för här i landet