Aftonbladet – 19 september 1848, sida 1

Presten var en vicar, en tjenstgörande prest a engelska högkyrkan. Den magre: engelske vika. rleno, som, lik så många andra af hans klass, be. handlados ganska styfmoderligt af moderkyrkan, un. dsr det att hennes biskopar och ordinarier flåsade al gödning, afbidade likaledes förlofningsmiddagen med välgrundad längtan. Hr Thomson gick bort för ett ögonblick för att ombesörja sin middagstoalett, hvilken omöjligen kunde få vara börstoaletten, och infann sig derpå åter i parker, och vid hans arm hans systerdotter, miss Fanny Walker från Buenos Ayres, bvilken han presenterade-för ambassadörn och presten, och hvilken sedan gjorde en graciös och stel nigniog för sin reskamrat, kapien Hinango. Hon önskade attfåräcka sin intime vän och beekyddere sin hand och trycka hans; mån det fick ej ske, ty miss Fanny var ett engelskt fruntimmer, öch en högtidlig presentationsakt af samtliga de fremmande försiggick omkring henne. Allas ögon voro riktade på henne; hon måete förblifva miss Fanny och som sådan uppföra sig. Robert ensam hade rätt att gå till henne, trycka hennes hand och med all hjertlighet fråga: Hur står det vill, Fanny?: ty han var hennes broder, hvilken herr Thomson i dag mer än någonsin önskade åt fanders, änskönt det var bangs egen systerson. En stor äkta engelsk klocka slog, och sällskapet gick till gröna förmaket, den blifvrande friherrinnan vid sin barops arm, miss Fanny vid den gamla herr Thomsons, representanierna af kyrkan och staten gingo i ett följande led, och sist d:r Thorfin, arm i arm med Hinango. Platserna intogos. Co rinna stod bakom. sin berrskarinnas stol, Achilles bakom Hinangos, och bakom hvarje gäst stod en neger i-livr, Esa sköldpaddsoppaåla Faroux öppnade måltiden. -Ambassadören led af svag mage, och tog en bävare madera, innan han grep till soppan. Detta var för dagen alldeles i sin ordning, och ökade cke baronens maträkning. Konversationen var i vörjan tråkig, såsom vanligt vid början af en di lömatisk middag: Efter en stund tog man upp tt ord, som blef en tråd för sällsköpligt samtal rö ande dagens händelser, hvilket icko synnerligen nteresserade någon, minst de båda förlofyade, hvilka om ett blifvande äkta par nu mera voro intereserade af intet — intet i hela vidaveriden — utom ig sjelfva, Huru går det med er kolonisation i S:t Cathaina? Går det efter önskan, om jag får fråga?n porde ambassadören värden i huset, sedan han i