Aftonbladet – 19 september 1848, sida 1

Se ooo Lo tryckte ingenting, och tystnad är ju en diplomatisk värdighets första egenskap. Han klädde sig alltid i svart, med svarta handskar, och bar af princip — af särskild hushållning — aldrig några hvita eller gula. Det var en man med principer. Han lefde som ungkarl, och hvad hans förbindelsor med qvinnokönet vidkom, så förblefvo de en diplomatisk hemlighet. Han sysselsatte sig verksamt med kolonisering, upptagandet a? grufvor och dylikt — såsom projekter, men utan att taga någon del i dylika företag. : Hans excsllons hade redan tegit. s!n lilla frukost med allt det lugn, som en ambessiadör, ehuru icke diplomat, kan visa i offentliga och enskilda affärer; och höll just på att taga en proinenad i parken med hufvudpersonen eller bjeltinnan för dagen, miss Susanna Thomson, den tillkommande friherrinnan von Spandau, sarit spöla på det portugisiska natioRal-instrumentet Palito, då herr baron von Spandaus kampe lät höra sina steg vid trädgårdsporten. Nyssnämnda portugisiska nationalinstrument är en liten tunn, böjlig, men styf trädit, omkring 3 tum lång, af ett knifblads tjocklek, glatt och spetsad mot båda ändarna. Det spetes med tummen och de två längsta firgrarne på högra eller venstra handan, sedan man satt des mellan ett par tänder, och gifver intet ljud ifrån sig för andra än dem, som har det sjelf i munnan. — Sådant är det portugisiska nationalinstrumentet palito, hvars praktiska hand. hafvande, såsom hvarje musikaliskt instruments, med eller utan ljud, fordrar en synnerlig grad af artistisk skicklighet, hvilken är portugisen egen. ; Portugisernas kherrskande böjelser, öfverflyitade till Brosilien, gjorde detta instrument till en handelsartikel, fom i ett otroligt antal lådor in!ördes från Europa, jemte annat Närnbeargerkram. Ambassadörn spelsda just paiito vid sidan af den blifvande friherrinnan von Spandau, när stampningen af en hästs hofvar hördes, hvilken hade burit baronen från staden till Bota Fozo. Det är al sig sjelf tydligt, att miss Susanna under närvarande och för henne aldrig. förr inträffade omständigheter icke kunde raotitaga baronen i en tredje, ens en diplomätisk, perzons:närvaro, oaktadt den tystnad, som denna. person representerade med tillbjelp af sin palito. Miss Susanca lemnade fördenskull ambassadörn med ett kort ber om förlåtelsen, och lydde genom parken, förbi den välluktande blomsterparterren, in i en sidodlygel,. samt genom alla slags dörrar och passager till sin kemmare i huftudbyggnadon på Villa Thomson.