Aftonbladet – 18 september 1848, sida 1

ras nar pa de Sista 14 dagarna helt annat utseende. En mängd eq rulla genom gatorna; restaurationerna äro verfyllda, teatrarna besökas, boulevarderna hvimla om aftnarne af eleganta promceotrst och baltillställningarne i de offentliga uädsg darne äro lifligare än någonsin. Äfven i h deln och industrien visar sig nytt lif. Presidenten i nationälförsamlingen Aruwand Marrast har åter gifvit en lysande bal, hvarvid den största elegans varit : dansades i sju salonger. M voro af det utsöktaste slag. — utländska ministrarne. civilklädd. Det berättades att 2A moriciere, Marrast och flere af d : liteterna öfverenskommit att gifva en serie af fester, baler, m. m. för att skaffa beställningar åt en mängd modearbeten, hvilka hufvudkälla till förtjenst för en stor d folkningen. 1 följd af det förslag, som blifvit i mnationalförsamlingen framställdt angående bestämde vilkor för tidningars indragning, bar konstitutionsutskottet tillstyrkt en lag, hvarigenom skulle stadgas, att indragning endast kunde ådömes af domstol, sedan juryn deröfver yttrat sig. Nationalförsamlingen har antagit de sju första paragraferna af inledningen till konstitutionen i den anda utskottet föreslagit. ven 4, som förklarar Frankrike vara repub en och osöndrad (une el indivisible) är antagen. Det förslag, som åsyftar att föränd:a stad gandet om arbetsdagens inskränkning til 40 tummar, har blifvit på det sätt antaget, att arbetsdagen bestämmes till högst 42 timmer. Utrikesministern Bastide bar i mnationelförsamlingen tillkännagifvit, att Österrikiska kabinettet förklarat sig antaga Frankrikes och Englands anbud om bemedling i Italienska angelägenheterna, och förklarat sig villigt att biträda allt hvad som kunde bereda en varaktig fred. Monitören omtalar, att regeringen erhållit genom telegrafer från Marseille den underrättelsen, att Ottomaniska porten erkänt franska republiken och att dess sändebud geners! Aupick den 26 Aug. fått audiens hos Sulian och öfverlemnat sina kreditiver. Hannoverska sändebudet baron von Stockbausen har aflemnat sina kreditiver såsom Hahnoversk minister-resident hos republiken. Hr Raumer, som blifvit sänd af centralmakten, hade ännu icke fått offentligt företräde hös konseljpresidenten, och i Paris vill mån veta, att ryska Kejsaren låtit tillkännagifva i Frankfurt, att man icke borde sända något sändebud till Petersburg innan kejsaren erkänt tyska centralmakten. Bref från Toulon berätta, att 4 ångfregatter blifvit beordrade att derifrån afgå till Marseille för att öfverföra general Molieres brigad till Civita Vecchia, för att skydda Påfven. Sedan underrättelse ankommit att Österrike antager franska och engelska regeringarnes bemedling, bade likväl från Paris befallning afsändts att inställa brigadens inskeppning, tills vidare. General Garibaldi bade ankommit till Paris och troddes få öfverbefälet öfver italienska legionen. Det omtalas såsom säkert, att på general La? moricieres föreställningar största delen af de mest betydande medlemmarne af f. d. venstra sidan, som hitills deltagit i den för rojalistiska tänkesätt misstänkta klubben i Rue Poitiers, nu beslutat att öppet ansluta. sig till republiken . Detta är af stor betydelse, emedan det bäst torde göra slut på de legitimistiska försöken, som i landsorterna fortfara att vinna anhängare åt den gamla Bourbonska liniens pretendent Henrik. Detta parti lärer räknat på Odilon Barrot och hans anhängare. Enskilda bref från London berätta, att Caussidicre och Huber befinna sig välbehållna derstädes. I bref till redaktionen af Monitören bar en nationalrepresentant tillkännagifvit Louis Blancs begäran, att hans exemplar af tidningen hädanefter, såsom förut, skulle sändas till hans gamla bostad, Rue Vivienne, M 57. Girardins Pressep, som först lofvade att afhålla sig från alla anfall mot belägringstillståndet, innehåller nu ständiga förebråelser mot regeringen; men denna synes icke mera bry sig derom. Ledru Rollin skall nu hafva skiljt sig från la Reforme, och ämnar grundlägga en Dy ralikal tidning. Ä I ryska ambassadörshotellet sättes allting i örelse för grefve Pahlens emottagande, som äntas med kejsarens erkännande af fränska reubliken. En mängd Ryssar voro inbjädna på darrasts bal. Uti konstitutionskommilteen har tilldragit sig n scen, som väckt mycket uppseende. Den ekante snillrike, men mycket hvasse förfataren grefve Cormenin har utgilvit en brocbyr ngående inledningen till konstitutionen: En ag, när Cormenin kom upp i kommitteen, ppsteg en ledsmot, vid namn Cor bon, och förlarade, att han icke kunde sitta tillsammans ed Cormenin, emedan han i broehyren hade nädat alla ledamöterna. Armand Marräst inämde häruti; hvarpå Cormenin förklarade, att sådant fall vore det han som borde afträda, varefter han tog sina papper och gick sin väg. Regeringen har, på hemställan af ministern r allmänna undervisningen, Vaulabelle; bettit och kungjort en sedan flere år påtänkt, n uppskjuten omreglering af des. ki acames universitaires, hvarmed egentligen mes indelningen och öfverstyrelsen af de diVa