Aftonbladet – 16 september 1848, sida 2

TREDJE ALLMÄNNA SVENSKA LANDTBRUKSMÖTET I NORRKÖPING. Onsdagen den 43 Sept. Sektionen för åkerbruk. Diskussionen öfver 19 frågan, angående olika gödningsmedel, fortsaltes. Frib. Kuylenstjerna hade 20 års erfarerhet af kalks nytta. En gödving dermed ger fleråriga hös.ördar, och verkar längre än vanlig gödsel. Den kan äfven användas i komposter och på åkrar med styf lera. Hr Moberg upplyste, i anledning af hvad som nämnts om trakol, alt vid flåhackning och bränning är det icke blott askan som göder, utan äfven den väl genomrökta torfven. I England nyttjas sot till gödning för finare kulturväxter. Prosten Kullman intygade nyttan af de fållor, frih. Ve Kremer förut omtalat. Hr J. G. Swartz bade lagt i hög 26 lisp:d malet träkol och 43 lisp:d benmjöl; när detta tagit stark hetta, hade det körts ut på 42 kappland, på hvilka det tecknar sig till god skörd. Hr Adelborg prisade komposter, i hvilka ingått granris, som varit heckadt af fattighjon och utströdt i fållor, der kreaturen. hade släppts om sommernätterna. Sjell hade hr Å. begsgnat aska hvarfta!s med under vintern uppkörd dy: öfver ett sex qveriers lager af aska hade lagts ett tunnt hvarf dy; aska är lätt ett få, åtminstone längre från städerna. 20 frågan: hvilka växter äro mest passande till gröngödning ? besvarades icke, I anseende till den knappa tid som återstod, ötverboppade man rågra frågor och gick till den 28: Då häs!bönor utgöra ett sä synnerligen närande foder för all gödboskap och ett utmärkt godt för både kor och hästar; och då detta bönslag i England vid cirkulatioosbruk på lerjord, hvarå rotfrukter ej med fördel kunna odlas, härför anseg såsom den bästa ersättning, och tillika såsom en tjenlig förväxt för bvete; så frågas: hviiken erfarenhet hafva svenska jordbrukare i dessa hänseenden ? Hr Tornerhjelm hade af sådana bönor fått 35:le kornet. Hr John Swartz bade i 42 år med fördel idkst bönodling. . Så snart de blifvit bruna eller svartaktiga, låter han skära dem och ligga dem i knippor, som uppläggas tunnt i hässjor ute på marken, samt i januari föras in på logen och tröskas. 4 tunna ger 46—17 lisp:d, och är mer värd än 2 tuanor hafza. Efter flera försök hade hr S. funnit beqvämast och bäst att så i hvar tredje fåra, men tätt; det är då lätt att hålla bönorna rena, och de blifva i alla fall så täta, aut man får 9—410 tunnor af tunnlanget. Greve von Saltza förklarade att ben icke gjorde några konster vid sina hästbönor, utan behandlade dem såsom vanlig säd; i hans födelseort, Bohuslän, äter man dem heldre än råg. 21 frågan: Har man under de sednöre åren vunnit rvågon ytterligare erfarenh t om potatessjukans orsaker och om medlen att förekomma densamma? Har gödning med vissa salter minskat eller förekommit sjukdomens härjningar ? Hr von Schantz rekommenderade att täcka potatisen med halm i stället för gödsel; han hade i fjol ej sluppit potatissjukan, men hade den i ringa grad, sedan han funnit på det nämnda medlet. Hans potatis var satt på sendig jord. Grefve von Saltza hade skaffat sig både blå, röda och andra sorters potäter, men det hade gått lika illa för honom. Han öfverlemnade till bestyrelsen några profver på sjuka potäter. Öfverstelöjtnant Munck hade haft lika mycken skada af allt slags gödsel: när potatisen kommit i en viss växtperiod, nemligen straxt efter blomningstiden, hade sjukdomen alltid inträffat, utan afseende på beskaffenheten af gödsel eller jordmån. Bästa sättet för sjukans undvikande trodde han vara att taga upp potäterna mycket tidigt. Gödsel verkar blott så till vida skadligt, att der potatisen tidigare växer, der inträffer sjukdomen tidigare. Major FEkenstam hade funnit, att alla animaliska ock, fastän i mindre mån, äfven vegetabiliska gödningsämnen befordrat sjukdomen, som icke heller ändrats af olika färger å potatisen. Blott en sort hade tal. lyckats frälsa, och den var utomordentligt tidig, så att den är fullväxt i Juli och tages upp i Augusti. Af de vid förra landtbruksmötet obesvarade frågor föredrogs litt. d: Hvilket är det förmånligaste sättet att öfver vintern förvara potatis? Hr brukspatron Zethelius hade haft nytta af att låta potatisen torka 3 veckor eller 4 månad på loge innan den lades i källare. Hr Odelberg beskref ett sätt att förvara potatis, hvilket, med obeEr ——— ———2 LL 2 rr 0 I