Aftonbladet – 16 september 1848, sida 1

a EE mA aAa AA oo AMN aktligen måste vi pröfva alla handingar, och dessa sakras ännu. Om vi icke ratificera vapenstillepständet, så är brytningen med Preussen oundviklig. För ait vinna ett par hundratusen tyskar, vaflägsnen j således 16 millioner ur Tysklands enhet. Dertill kommer a.t 4 millioner tyskar hafva pelitionerat för fredens vinnanden. Krigsministern v. Peucker. Tagen eder till vara för alt spränga Tysklands enhet och störa Europas fred ! Schmerling. Ministeren är enslämmigt af den tanken att icke yrka vapenstilleståndets förkastande. Talaren gåfse derföre sitt förord för utskottsminoritetens betänkanden, Heinrich Simon. Vapenstilleståndet blifver först giltigt genom denna höga församlings ratiGkation. Sulleståndets uiförande måste genast inställas; dess vilkor öfverenstämma ej med Tysklands ära. Vi böra ej låta göra oss skygga och villrådiga, vare sig af hvilken som heldst, till och med icke genom Englands. Frankrikes och Rys-lands hotelser! En stor rörelse skulle uppstå i hela Tyskland; man vid man skulle kämpa för våra rättigheter. Österrike skall ej hämruande träda oss i vägen. men Preussen? — Folket i Preussen är öfverallt till sitt innersta väsende tyskt. Aristokratiens rteaktion förmer ingentiog. Om Preussen höjde handen till ett modermord mot Tysklands enhet, så skul!e det preussiska folket snart skingra denna illusion. Det preussiska ministeriet bekymrar oss föga; Tysklands ära står oss bögre, än ett ministeriums. Blott Tysklands ära må bestämma vårt besluto Zimmerman från Stuttgart. Denna underrättelse om vapensiilleståndet skall vara lika -mirtsam för d:n konstituerande församlingen i Berlin, som den varit det för oss. Skulle majori:eten gilla detta vapenstillestånd, låten då åter de klockor ljuda, Oom tillkännagåfvo riksstyrelsens utnäm:dan-e, Iåten dem ljuda till begrafningsriogning fir denna samma styrelseln Basserman. Inställandet af vapensuilleståndet vore ett löftesbrott mot Danmark och Sverige. Här gäller det att blicka in i framtiden — — Wesendonk. Det vore dumdristigt att försvara detta vapenstillestånd; detta har Basserman också icke gjort, deremot försöker han att skrämma oss. Öfver krig och fred skall, enigt grundlagen, centralstyrelsen ensamt besluta. Huru kundvärt riksministeriom gifva den preussiska reg ringen denna fullmakt till fredsslut, utan att förb-håha sig ratifikationen? Det preussiska folket må icke förvexlas med en kamarilla! Det är sannt att tt visst parti gerna säge Preussens brytning med Tysk!and.n Radowitz. De. främmande makterna betrakta Slesvigs införlifvande och kriget mot Danmark med ogynnsamma ögon. Slesvig får aldrig skiljas från Holstein, och att Slesvig måtte införlifvas i tyska förbundet är allt hvad vi kunna vinsa genom freden. Man hotar med et: europeiskt krig, att Ryssland och Sverige ämna taga aktif del i kriget, så snart vi öfverskrida de danska gränserna. Hafva vi moget betänkt följderna deraf? Om Ryssland låter sina trupper intaga Kiels obeskyddade hamnar, hvad inträffar då? Preussen meste för sin del upprätthålla stilleståndet. och om ej vi göra detsamma, så spränge: det knappt åter upprättade tyska riket på nytt i spillror Blum. Preussen slutar fred utan oss, utan vår riksstyrelse. Samme talare (Radowitz) som påstod att man, med härens förökande, kunde trotsa hela verlden, skrämmer oss Du med hvarj2 fiendtlig makt. — Om slesvigholsteinarne äro verklige min, så skola de, vapenstilleståndet till trots, man vid man uppstå deremot, och från Tyskland skall den hänförda ungdomen strömma dem till bjetp I går har vår krigsminister sagt oss, att man borde hellre fördraga denna liila smälek, än en stor, n:mligen Tysklands tillintetgörelse. Men i min tanka, vore tillintetgörelse bättre än skam och vanära, då kunde itminssone efterverlden säga: detta folk föll med ära ! Simon från Trier. Om ett ministerium ej känner sig starkt nog, att verkställa nationalförsamlinsens beslut, så borde det veta hvad det har att söra. Genom vapenstilleståndet har revolutionen Slesvig Holstein blifvit förnekad; äfven i Berlin ville man förneka revolutionen, och — ministeriet störtades! Fienderna till enheten i Preussen äro äfven frihetens fiender. Om Preussen upphör att vara tyskt, då upphöra vi tyskar alt vara preussare.n (?) . Lichnowsky. EHvar är beviset att detta vapenstillestånd är skymfligt? Jag kunde visserligen sfven fråga hvad vär understatssekreterare gjort på ort och ställe för vapenstilleständet? (Intet!) Han är ej i alla frågor på ministeriets sida, men ban understöder detsamma i denna sak.n Schmerling. Minis:eriet gör utskoltets minoritetsbe:änkande till sitt eget, och om wutskollsmajoritetens förslag antages, afgår hela ministeriet. Wurm. Men har framkallat alla möjliga farhå gor, men fruktan är en dålig rädgifvare; viljen j bellre krig, eller förekt af utländska makter? Preussens storhet existerar icke annorlunda, än genom Tysklands enhet Härefter företogs votering öfver Schuberts ä komp. eller utskotts-minoritetens förslag. Vill nationalförsamlingen, att man först må rösta öfver åtgärdernes inhibering, sedan beslut blifvit fattadt öfver sjelfva vapenstillestände, som afslogs med 244 röster mot 230; således föll ministeriet för en majoritet af 14 röster. NORDAMERIKA. Styrelsen i Mexiko hade lyckats qväfva den af Paredes försökta uppresningen och förföljde honom med sina troppar. Eu nylt uppror bade likväl utbrustit: i Mazatlan, tillställdt af en signor Miranda, men det ansågs utan all våda, sedan den långt farligare Paredes blifvit tillbakaslagen. Troppar hade genest afgålt mot Mi: anda. Från Yukatan låta underrättelserne bättre in på flera månader. Man har bref ifrån Campeachy derstädes af den ö Augusti, enligt vilken den hvita befolkningen lyckats besegra ndianerna i flera träffningar och åter eröfra törsta delen af kuststäderna. : I Förenta Staterna har en ster eldsvåda värjat staden Albany; 434 hus äro nedbrända, ch skadan beräknas till 2 millioner dollars. Prandförsäkringsvärden till 568,200 dollars äro eden utbetalda. En mängd fartyg brunno äfven. Gc N 3 SVOGTTOBI, Sedan kommendanten i Stockho!m, öfverte Devel, anmält, att åtskilliga uppgifna åtärder voro vidtagna för ordnandet af den lifvande sjukvården inom det i f. d. Brandelka sockerbruket å Ladugårdslandet inrättade olerasijukhus för kufvadstadens oarnison. hade