Aftonbladet – 13 september 1848, sida 2

belt-sekel? Nej: vicskola visa verlden, att vi vetal på en gåog tillkämpa oss och derjemte äfven upprätthälla republiken, denna allstyrelse. Den af Washington inspirerade republiken skall segra öfver Baboeufs, Robespierres och Dantonst Annat tidehvarf, andra tankar; andra tankar, andra meningar. Peri ligger samhällenas sanna lag. Det val j gjort till representanter i nationalförsamlingen är en borgen för den folkliga och ordnade republikens seger: sådan soim Vi förstå den: J hat ven sändt till kammaren det hederliga al folket.! Folkets heder utgör: dess välfärd;: :Nationalförsamlingen-skallrädda Frankrike. Vår: enda ära består i att-hafva anat detta. Fästen eder allt mera vid. nationalförsamlingen: hon utgör er suveränetet; bon är eder. värdig: .-. . förd Gifyen. Henne tid blott... Otålighet är välviljans våld.. Man bildar ej på tre månader. en :styrelset för :seklet...24 nat I NEmottagen ;mitt, afsked, medborgare!. Af er tio gånger utsedd såsom ett slags fana, men ej som person; sedermera sammanblandad med vanligarepresentanter; nedstigande från en makt, alltför hög för min ärelystnad, och utan önskan att dit uppstiga igen, ber jag blott: glömmen mig, men anklagen mig ej! Kanske förtjenade jag en enda dag ert val; det var den dagen, då jag uppoffrade det för allmänna lugnet. Jag, för min del, skall minnas -eder tänder hela min offentliga lefnad. Hvarje gång jag i valurnan lägger in en röst för folkets bästa, eller mot faktionerna, till fäderneslandets väl, till fördel för familjen; egendomen, samvetet och samhället, skall jag säga till mig själf, att jag i och med min tanke äfven nedlägger eder tanke! Jag skall säga mig, att två millioner medborgare votera med mig för denna enhälliga republik, hvilken; i edra ögon likasom i mina, ej består i annat änallas intresse, gjordt lagligt genom allas rätt, och försvaradt genom allas band, i den friaste och tillika starkaste af alla samihällsstyrelser. ; Paris den 28 Augusti 1848: LAMARTINE. Folkrepresentant. TYSKLAND. ! Uti preussiska nationalförsamlingen har förekommit ett yttrande af ministerpresidenten Auerswald angående Slesvigska frågan, hvilket är intressant i det afseendet, att man deraf får reda på de omständigheter, som gjort att de första stipulerade vilkoren för ett vapenstillestånd, hvilket var nära att afslutas, men sedan tillintetgjordes, ansågos oantagliga. Ministern yttrade nemligen bland annat följande: Under sednare. hälften af Juni månad lät koDungen af Sverige föra svenska trupper till Fyen, för att hindra eröfringen af Danmarks arfländer. Någon sådan eröfringslystnad hyste imedlertid icke Tyskland; det syntes derföre vara lämpligt att upplysa kronan Sverige om: detta -missförstånd. Ett passande tillfälle härtill erbjöd konungens vistelse i Melmö, dit grefve Pourtales derföre afsändes, för att utveckla Preussens. grundsatser i närvarande fall. Under svensk bemedling öppnades äfven fredsunderbandlingar, som dock icke ledde till ändamålet; fastmer befanns, att tvenne punkter; hvarom man förenat sig, icke voro. egnade att definitift antagas, nemligen: 4) att de Slesvig-Holsteinska trupperna skulle förminskas -under. vapenstilleståndet och 2) att kadrer af Slesvig-Holsteinska trupper skul:e biida besättningen i hertigdömet Slesvig. — Truppernas :-förminskving under ett stillestånd af trenne månader måste verka ofördelaktigt; och Slesvigs besättande genom divisioner af SlesvigHolsteinska trupper uttyddes så i Köpenharan, att dermed menades de trupper, som, värfvade i Slesvig, ännu befunno sig i dansk tjenst. Antagandet af. dessa vilkor var således omöjligt; äfvenså kunde det icke gerna antagas, att de ömsesidiga trupperna skulle behålla: de positioner, som: de innehade den 20-Juni, emedan den tyska. armeen då just hade gjort. en retögrad rörelse. — Under samma tid skedde-i Tyskland: :en: förändring af centralstyrel-: sep. Den danska regeringen förklärade, att den icke kunde åfslutå vapenstilleståndet med den nya centralstyrelsen, emedan officiel Törbitidelse med densamma ännu icke blifvit knuten. Preussen, å sin sida, ansåg sig behöfva fullmakt af centralstyre!sen. Således afbrötos underbandlingarne af Preussiska regeringen, men af. centralslyrelsen uppställdes grunderna för en-konvention; hvärom underbandlingarne öfverlemnades till Preussen, under bifogande af följande trenne vilkor: 4). de trupper, som qvarblifva i :bertigdömena, stå under en tysk general; 2) provisoriska: regeringens förordningar ;upprättbållas.; 3) man måste -på,. förhand komma öfverens om de personer, som-skola:bilda den nya rTegeriiigen.: Häraf följde -nyå underbandlingar under?general vi Belows ledning. — Det befanns att man i Köpehhamn fattat meningen så; att alla de lagarskulle:qvarstå; somKöpenhamn blifvit gifna i ;afseendepå hertigdömena, efter. den, 47 Mars. Detta svar .omöjligt att.antaga;.Manförenade sig då om det beslut, att alla-dylika: förordningar skulle upphäfves, -men den blifvande regeringen äga rätt att ånyo upplifva alla sådana förordningar; som befunnes lämpliga.p : Ober-Post-amts-Zeitung, för den 4 September innebåiler följande uppsats rörande -centralmakteus ställning etc. : i Till vår lifliga förvåniog erfara vi, att ..erkännandet af de af riksföreståndaren till Paris: och London förordnade sändebud stött på svårigheter från den franska och engelska regeringens, sida. .ISannolikt hsr man mot dem sökt göra gällande, åsigten, att centralstyrelsen blott vore en!provisorisk regering, och att man med en dylik! väl, plägar underhålla officiösa förbindelser, men att man Imåste uppskjuta besättandet af sändebudsbeställningen till dess en definitif regering blifvit organiserad, eller åtminstone tills :man vunnit öfvertygelse att den nya regeringen lemnade tillräckliga garantier: för underhällandet af regelmessiga, officiella diplomstiska relationer. ;:.: Vi. :veta, att man söker från åtskilliga båll bereda: insteg för depna åsigt. Likväl ligger ett stort misstag och ett fullkomligt misskännande af tyska förhållanden till grund. för denna åsigt. Nationalförsamlingen och central tyrelsen äro inga revolulionära institutioner. De hafva i sin lagliga form framgått ur det gamla tyska. förbundets institutioner. I Tysklands enhetsrepresentation har intet. afbrolt egt rum, och: följaktligen kan det icke verka någon skiljaktighet, OM centralmakten hlott-vore en öfvergående