Aftonbladet – 12 september 1848, sida 3

ångskonerten Motala, nu liggande vid Blockhusud: den, för att undersöka anledningarne till den ombord å nämnde fartyg den 26 dennes timade eldsvåda, jem:e dermed sammanhang egande ämnen som till upplysning om eldens uppkomst kunde lända. och bafva vi funnit som följer: Pannorne, å den om styrbord, befanns hela eldstadstaket bårdt ned:ryckt i en bugt af 8 tums djup på midten, hvarigenom tvenne deruii sittande stag bultar, tjenande tll dess uppbärning, blifvit afslit. na; eldstadens så väl som rörgångarnes sidor voro. emellan åtskillige stagbultar, mer och mindre intryckte i bugter af cirka 2 tums höjd ; aktra gaf vein var å bordvarts sida emellan stagbultarne något utböjd, hvilket allt bevisar att torrkokming äg rum å denna panna, som i öfrigt är af godkänc konstruktion och synes varit. före eldsvådan, i fullgodt skick; vattenprofningsglaset befanns borta, men detta har, enligt upsvgift, icke funnits under en eller tvänne resor; öfra profkranskikens h:ndtag var afbrutet, men af brottet skonjes tydligt, att delta skett under eller efier eldsvådan. Bagbords-panna hade intet menligt synbart fel, hvarken uteller inva-digt. Machinens ofriga delar synas oskadade och full goda, med undantag af några rörledningar, på hvilka lödningarna genom bewuan blifvit uppsmälta. Förkanten af tvärskeppsskottet akter om pannan. så väl som fartygets inre sidor emellan detta skott och till ungefar tälften af pannans längd akterifrån., voro mer och mindre kolade och garne-ingen på flera ställen genombränd. Ofvanstående, jamte hvad mera som på stället kunnat inhemtas, leder besigtvingsförrättringen till den sluisats, att genom förr omratdte torrkokning i slyrbordspanna yiterpannan blifvit så upphetlad aningen kriog skorstenseången eller sidorna, alt den ttändt dervid eler depå liggande ved, bark eler spår, hvarefter elden genom det luftd:ag. som af fartygets fart uppstått, dragit sig akter öf ver, hvarigenom hela akterskeppet till innanrede. en del af garneringen och däck m. m. blifvit afelden förstördt. Upplysningsvis hörde, berät ade andre machinisten Kindvall: art han om aftonen före afgingen ordentligen stängt båda pannornas bo:terafloppskranar; att han och eldaren Nordström, vid påelanin ven om morgonen den 26 dennes, funnit vatten i begge pannornas öfra profkranar: att ben, Kindvall, kant en ovanlig rök i macbinrummet strax: efter Slottsbacken var lemnad, eller då fa:tyget var utanför eller omkring Kastellholmen, och derom underrättat kapten; att eliaren Su d gjorde andra påeldningen sedan fartyget lemnat Slottsbacken, ujan att efterse om vatten funnits i pannorna; att vatten cj blifvit i pannorna inpumpadt undar den tid af cicka 20 minuter, som, före afgången, ånan varit uppe; att Sund straxt efter förbemäidr påeldning upptäckt eld eller rök bland veden å styrbordspanna: att kapten Cube, derom underrätlad, genasi nedgått i macbinrummet och der funnit att intet vaten utkom ur styrbords pannas profcranar: att genast då alla 3 matsrepumparne sat les i gång: alt sedan rök visat sig kring skorstensoången pådäck, varten derikring nedstörtades: och att kapten Cube straxt derefter uppgått å kommandobryggan och derifrån gifvit rorgärgaren Mathias Österman det å ängfariyg vanliga tecken med handen, att styra åt land till, för avt vid det tjenigaste ställe, som nu var Blockhusudden, söka en sådan plats, der passagerarne kunde landsättas samt fartyg och gods bergas. Datum som ofvan. J. G. v. SYDOW. Joh Liljehöök A. L. Fahnehjelm Kapten vid kel. flottan. Kepten vid kgl. flottans mekaniska korps. W:m Lindberg Civilingeniör. UME EOLOEERTEEKRER