Aftonbladet – 12 september 1848, sida 1

, engelsk undersåte, och har sin ambassadör och konIsul här; och om jag läte arnestera och skicka honom till Buenos Ayres, skulle ban åter försättas i ; frihet, Jag ansåg karlen för en förlorad sälle, och 5 menade jag hade i honom funnit rätta personen; men det var ett stort missteg. Han dricker visserligen sitt glas g , Hk hvarje annan irländare; I men han är ingen fyllhund; han för hvarken ojud eller stjäl, oeh vill icke bedraga någon, utom mig. Jag måste se om jag får honom ombord på något fartyg för någon långresa, på det han må vara ur vägen. Jag tror icko den karlen.p L. Sara hade åter hört mycket och förstod en stor del. Patrick var då den hon skulle spionera genom Luey. Hon hade hört att Patrick var en-hederlig karl. Godt! Kanhända kunde hon använda honom jt!ll att direkt taga något steg, så snart hon hade fattat ett beslut. Här ha vi samtliga passagerarne på Nordstjernam, fortsatte Prole; ty ni vet redan, att Alvarez är arrastorad.p . Jag vet det; hans syster är fru Sersfini. Jag har för länge sedan fått veta det genom herr Closting, men jag borde afvakta hennes ankomst. Det var att förutse, att han då skulle kompromettera sig. På sitt poliskort har han hitintills betjenat sig ef namnet Daily. . Jag hade respekt för honom, på Walzers och Thomfons räkning, och måste för framtiden hafva det ännu mer.p Ssra hörde åter orden för framtiden; hvad menade han med dem? Hade de afseende på innehållet af det bref, som han just bade nämnt? Hur skulle hon härpå få reda? Rörande det fruntimret, som kem på Nordstjernan, behöfver jag icke göra er någon rapport? fråg2de Prole med en bewdelsefuk blick. Nej, tack! Hanne obsorverar jag sjolf. . Men för att öfvertyga er, att jag kan tjena er mer än ni tror, vill jag säga er, hvem hon är. Verkligen!, utropade chefen småleende; har ni: äfven härpå fått reda? Det är författarinnan til de ryktbara Eleglerna, sennora Nolpres, dömd till döden i Buenos Ayres, hvilken ri, herr baron, bör bringa lefvande på ar-gentinsk bottens, sade vicespionen lågt, men gan-: ska eftortnyckligt. Å Sara darrade och ryste, För gällde således att rädda ett fruntimmer, som var dömdt till döden — en skaldinna, som hade anländt med Nordstjernan. ! Hvad mer behöfde den stackars flickan veta, för att stadga sitt beslut att göra Alt för hennes räddning?!