Aftonbladet – 9 september 1848, sida 2

REVY AF TIDNINGARNA. Det är kuriöst nog att se huru ofta tidningen Aftonposten bar det missödet att, förmodligen emot sin vilja, råka köra kärran ned i de konservativa bjulspåren. Uti en artikel för i torsdags, der det talas om franska förhållanderna, -har Aftonposten förklarat missnöje mot det omdöme, som Aftonbladet ett par dagar förut fällde om Ledru Rollin i anledning af dennes försvarstal i nationalförsamlingen. Aftonposten har här fått ett pytt: tillfälle att vara af en alldeles motsatt åsigt, mot Aftonbladets. Det kan löna mödan uppehålla sig härvid ett ögonblick, emedan det gäller en vigtig principfråga. Aftonbladet ansåg Ledru Rollin hafva i den politiska delen ,temligen tillfredsställande motiverat sitt handlingssätt (neml. såsom ledamot af provisoriska regeringen) men att han deremot varit mindre lycklig i afseende på den sociala: frågan. Aftonposten tycker alldeles tvertom, eller vatt anklagelserna mot. Ledru Rollin i politiskt bänseende qvarstå ovederlagda och att han i det fallet står skyldig inför både samtiden och phistorien, hvaremot han i den sociala frågan uppträdt på :ett: sätt, som visar, att mannen tänker både djupt-coch klart; att han, utan att vara en fantast, vägar se samhällenas största. olycka i ansigtet, och tillika begriper, alt det sociala onda icke afbjelpes hvarken genom att drifva bort kungar, proklamera republiker, allmän vahätt, enkammarsystem, etc. med elt ord, att det ej ensamt botas med politiska recepter eller s. k. principer. Läsaren märker säkert huru detta språk helt och hållet är taget ur de konservativas politiska kateches. Man nekar visst icke, att stora sociala brister finnas; men politiska reformer afbjelpa dem icke; — är väl detta något annat än hvad man ständigt hör från deras mun, som hafva fördel af att bibehålla politiska missförhållanden, hvilka utgöra instrumenter i deras band att äfven hindra de sociala reformerna? För att nu göra denna ;konservativa doktrin litet smakligare, ska!l det talas:om att det sociala onda icke Ljelpes ensamt genom att drifva bort kungar, proklamera allmän rösträtt, enkammarsystem m. ms.