kas i begäret att tillfredsställa en hög grad af fåfänga, understödd af mycken envishet, men förenad med trångsinnade åsigter och en inskränkt synkrets i öfrigt. Af det ofvanstående får man äfven en förökad anledning till den slutsatsen, att det för framgången af frihetens sak är ett absolut vilkor, att icke sammanblanda den politiska reformen, som är medel, med den sociala som är ändamålet, och att en gång för alla afvisa alla sådana anspråk och drömmar, hvilkas verkställande är omöjligt och som i sjelfva verket endast innebära en förklädd despotism af anpat slag i stället för den man velat afskaffa. Men å andra sidan är det också att hoppas, och af detta stadium ser man redan början i Frankrike, att villfarelsen snart skall skingras hos den delen af folket, som af okunnighet och förvetenhet hittills fästat sig vid de på en så bedräglig grund hvilande läror, dem vissa inbilske men svaghufvade svärmare sökt framskjuta, i stället för den gyllene sanningen, ati den stora mängdens väl bäst befordras genom frihet och rättvisa för alla, jemte sparsamhet i användandet af statens medel. Och då, men ej förr, skall sakernas ordning snart konsolidera sig.