Aftonbladet – 8 september 1848, sida 3

nes ljusgrå ögon. Det var den första rodnad af jungfrulig sjelfbelåtenhet hon någonsin hade erfarit. Så litet uttryck som miss Susanna röjde i sin blick, när baronen hade slutat sitt frieri, så Mycket visade sig nu kring hennes mungipor, när hon med ett outsägligt naivt småleende anhöll hos sin broder, att han icke skulle vara indiskret och yppa för sennora Isabella, att hon var så godt som förlofvad. Får jeg bjuda baronen till middag i morgon — med några få vänner? D:r Thorfia och hans excellens ambassadörn hos hans höghet af Kniphausea? frågade Thomson, sedan han hade hjertligt skakat de båda fruntiimmernsas händer. Det var en fin fråga. Miss Susanna måste nu gifva ett bostämdt ja eller nej. Hon botänkte sig, så länge hennes igre otålighet tillät henne att tillbakahålla svaret, för att undvika minsta sken af ungdomlig lättsinnighet, och läspade omsider: Jax. M:r Thomson presenterade i ögonblicket sin syster hos miss Fanny som baron von Spandaus fästmö, just i detsamma Robert inträdde i trädgården. Den gamle enklingen underrättade honom på lifligaste sätt och med den största formalltet om den förlofning, som nästa dag skulle firas. Roberts ansgite bleknade och öfverdrogs derpå af den manliga rodnaden af en upplåganda harm. Han tänkto på senvora Gracias meddelanden, så väl som på Thborfins många anmärkningar rörande den nya me:lemmen af familjin; men äfven på spionen, i bvars händer Dolore; öde låg; och denna sista omständighet ålade honom tystnad. Vi hefva längesedan anmärkt, att hr Thozson var en affirsman, som vanligen utförde hvad hen hade pbeslutit. Han hade, såsom bekart, beslutit äkta sennora Dolores, och beslöt nu att tra bröllop skulle firas på en dag — nemligen hans, baronens och Roberts: Robert hade denna afton kommit genska lägligt, och han önskada tala med honom rörsnde denua sak, så vidt hen sjelf var personligen intresserad i densamma. . Den unge engelsmannen hade, sårom vanligt, a ter middagan druckit sitt kaffe i sennora Greciss sällskap och rökt sin Manillacigarr. Babl ropade hansfgamla morbror till hozom, då fruntimmerna gingofil gröna förmaket, der: teet