Aftonbladet – 2 september 1848, sida 1

icke för hennes litterära sysselsättnings skull, emedan han hade tillåtit sig dylikt sjel!, innan han blet gift: — han stötte sig blott och bart på de orden: Min Robert, hvilka ljödo hos honom som ett åskslag. Ehuru tantens närvaro i huset gjorde till en absolut nödvändighet att Dolores ihärdigt fortsatte sin roll som hans systersons fästmö, så kunde för here Thomson knappt någon besvärligare ställning finnas, än en som nödsakade honom att hafva denna fästmömask dagligen för sina ögon. Han hoppades eiler trodde snarare fuilt och fast, att intet skulle hindra honom att i sinom tid verkställa sitt tilltänkta giftermål med Dolores, när några månader hade passerat, som kunde bli nödiga, att ett sådant steg icke skule betraktas som ett ungdomligt förhastande å hans sida. Så vidt han hitintills kunnat observera, hade han icke minsta anledning att misstänka någon verklig särleksförbindelsa mellan Dolores och Robert, en tröst, som stundom gjorde åsynen af masken drägig. Robert infann sig visserligea ordentligt flera sånger 1 veckar, och uppförde sig i sin mosters närvaro mot Dolores som hennes fästman; ett uppförande, som, så fint och grannia;a det alltid var, någon gång kom håret att resa sig på den gamle enklingen, synnerligen när ban gaf honne sin helsningskyss.. Mön till tröst för herr Thomson gick Bobort icke allenast vanligen ganska snart, utan tycktes vid thebordet, så väl som i trädgården, alldeles utomordentligt sysselsatt med sig sjelf, och ha tankarna på annat håll. Horr Thomson gjorde allt skarpare observationer och märkte slutligen på långt, långt håll den fyrbåk, mot bvilken Robert hade ställt sin kurs, ehuru h:mnen var blockerad afett legitimt fiendtligt skepp. Sådana personer som herr Thomson, hvilka, oaktadt sin ungdomliga ålder, i fulla fyratio år varit lastade med giftermålstankar, hafva för det mesta ett särdeles skarpt ögs att igenkänma kryssare nära och fjorran, som Styra samma kurs. Sora morbror och vän tog mr George sig enledning att fråga Dolores i förtroande, om icke Robert bade lemnat efte: sig någon så kallad bekantskap i Buenos Ayres; och upplystes, att hans systerson, så vidt Dolores visste, hads haft litet eller intet umFänge med unga fruntimmer, med undantag af bonne och hans syster, och hade tillbragt sina leliga stunder till det mesta i deras sällskap. Den jensation, som denna underrättelse väckte hos den gamle enklingen, var af blandad beskaffenhet, Så mycket da förra Otsarvationerna hade utfallit till hans Seliterdss, at fatet ön sförstård extetsrade