Aftonbladet – 1 september 1848, sida 1

Hans inkomster voro knapt tillräckliga för vårt up pehälle. Min moder var dotter till en officer a hög rang, som likaledes icke lemnade något efte: sig utom namnet af en tapper krigare. Vi vorc tre syskon. Min broder twädde i krigstjonst, oct stupade som underlöjtnant under fälttåget söder ut i kriget mot rebellerna. Jag bodde som barn jemte mina systrar i Minasbergen, tilis min moder dog för tio år sedan. Vi voro bjelplösa, ty min moders pension upphörde vid hennes död, och vi hade inga beskyddare vid hofvet. Några slägtingar, bland andra sennor Moreto på Ourivesgatan, tog oss och lät ombesörja vår uppfostran i en klosterskole, hvarest unga flickor af de första familjer undervisades i allt som ansågs höra till en god uppfostran. Min syster fruktade att gå ut i verlden utan förmögenhet, och bäfvade vid den tanken att blifva olycklig i ett äktenskap. Hon visste lika litet som jag hvad som skulle blifva af henne, om hon lemnade klostret, och stednade qvar der. Hon tog slöjan för sitt lifsoppehälles skull. Ack, det skulle kanhända varit bättre, om jag gjortteisamma; men det var ganska svårt att få plats dorstä des för endast en af Oss, ty Vi voro fawiga, och min syster hade icke någon bemgift att medföra åt klostret. Dessutom kände j:g iogen böjelse för klosterlifvet; jag kunde icke förställa mig, oeb kunde icke tro allt hvad kyrkan fordrade såsom tro. Ack! jag kände mig ofta så olycklig! Som barn hade jeg alltid tyckt om verlden. Ean storartad, hög natur; med dess berg, floder, blummor och fjä rilar hade blifvit mig så förtrogen. Jag lekte alla dagar, intill sent på natten, med mina blommor, hvilkas knoppar jag vaktade, inaan de s!0go ut, och gef hiarje af dessa mina älsklingar ett särskildt namn jag lade mig bredvid dem; och joll rade med dem. Jag beundrade don hemligbets u!ls naturea i blomstrens lif, gal akt på många kalkar, då de sakta tillslöio sig vid solens nedgång, och hasteda om morgosen till samma blomma, innan sade UM heh lade mig ned bredvid benne och vakna snart? Har han foda dina blomma, vill du vakna snett 7 H ar du sofsit? Har. du drömt mycke:? — mycket och.rolgt? Förlåt mig dessa barnsliga erinringar; jag lefde helt och hållet i mina blommor; jag tyckte mig liksom beslögtad med