UT VAR HTV MU JITINNR Mat Mölkeddet sammankallade i afsi t att gå till na:ionalförsamlingen med en petition; men detta blef på förhand förekommet. : Polispretekten bade begifvit sig tl! den ute satta mö esplatsen i Faubourg S:! Antoine, och fann den arbetande klassen samlad Hah hade icke svårt att öfvertala dem, ati der skiljas åt. Omkring kl. 5 e. m. hade iikväl en grupp tågat fram till place de B:-:gogne, Detta föranledde utskickandet af en tr: ka för att bindra medlemmarna al könet ifrån att oroa nationalförsamlingen. Des monstrationen ansågs vara tillställd af lesitimisterna, hvilket slutades deraf, att polen kom öfver en tillämnad artikel för tidsioven le Lampions, men hvilken boktryckaren hade vägrat att låta trycka, och som inneböll em uppmaning till och föreskrifter för sagde demonstration, med tillägg att qvivfolken borde ropa: lefve Henrik den femte! Legitimisterne hafva således ännu icke uppgifvit siva (ör hoppningar. De synas verkligen vara de oefterrättlhigaste af alla. Enligt de sednaste nyheterna om undersökvingskommissioneus arbeten i afseende på Majoch Juni-händelserna, hade förhören, som oafbrutet fortgå med största verksambet, blifvit fulländade med 4400 personer, bland hvilka 2100 blifvit frigifne, 2120 dömde till deportation och 460 ställda för krigsröu. Omkring 5000 mål återstå ännu, och undersökningen, ehuru den fortgår på åtta afdelningar, kan ej slutas förr än omkring en minad härefter. Många börja tro, att en amnesti skall blifva slutet, nemligen för dem som skulle deporteras. Eljest tros det, att planer för deportationen kommer att förändras så, att de i stället skickas ull Algerien. Krigsrätternas förbör tryckas i tidningarne. De äro mycket vidlyftiga. Uti ett evda mål hördes 406 vittnen. Stora banketter hafva egt rum i ett per provinsstäder med anledning deraf, att parisiska nationalgardet sändt deputerade till vissa af de departemen:er, hvilkas nationalgarder hade sjelfe mant kommit till parisarnes biträde i Junis De bjertligaste ömsesidiga uttryck af erkänsla och tillgifvenhet ba dervid ywrats och skålar tömts för republikens välgång m. m. I Boulognerskogen vid Paris har nationalgardet i Nevilly, som hör till den s.k. banlieuen, gifvit en dylik bankett med 4200 kuverter åt srmåen och mobilgardet. Den 21 denves förevar i nationealförsamlingen frågan om den petition, som rationalgardet i Milano genom trettio sina deputerade aflemnat till franska konstituerande församlingen, innehållande en begäran om Frenkrikes beväpnade mellankomst i Italien. Utskottet för utrikes ärendena hade tillstyrkt, att öferlemna bela saken till konseljpresidenten för att låta verkställande makten under sin ansvsrighet handla i denna angelägenhet; men nigra talare begagnade ullfället, att söka underkasta den allmän diskussion. Församlingen, som synes vilja lemna regeringsmakten full frihet i dylika frågor, önskade att förkorta debatten och ville höra general Cavaignac, som äfven förklarade sig färdig att yttra sig. Chefen för verkställande makten, iakttagande all vödig försigtigbet i yttrandet som rörde de för handen varande underhandlingarne, höll nu det fredligaste språk. Regeringen, sade han, vill betrygga Italiens sjelfständigbet, tagande ull grundval för sin politik en hederlig fred och till medel, en med England gemensam verksamhet. Jag vetn, yttrade han, natti vårt land fordras det mera mod att under vissa omständigheter försvara freden än att råda till krig; men det modet skall ej brista för mign; och då Jules Favre ville bestyrka att allmänna opinionen var för krig, tillade Cavaignac: natt då en nation bedrager sig i en sak, är det mera regeringens pligt att motstå, efter att halva upplyst den derom, än att ge vika, utan att hafva motstått.n Församlingen beslutade att lemna saken til regeringen, oaktadt det så kallade ;bergspartiets bullrande protester. Monitören innehåller cn förordning, enligt hvilken fyra tidningar indragas, neml. : Proudbons Repråsentant du pevuplen, Pere Duchesnen, pLampion (en rojslistisk tidning), och Thores Vraie Republique. Såsom skäl angifves, att dessa tidningar, genom sina läror emot staten, amiljen och egendomen sait häftiga uppviggingsförsök, mot samhället och de från folkuveränetelen utgångna myndigheter, mot arnÅåev, nationalgardet och äfven emot privatpersoner, om de längre fördroges, skulle vålla ippresning, oordning och krig, samt att då le i massa och till stor del utan hetalning utlelas på gator, allmänna platser och i verktäder samt bland soldaterna, de skulle blifva erktyg för inbördes krig i stället för friheten. Det troddes avt förhandlingarne i nationalörsamlingen angående undersökningskommittns utlåtande öfver Majoch Junioroligheterna kulle börjas den 23 dennes, emedan tredje elen nu var tryckt och utdelad. Man var rolig öfver utgängen, och befallning var rean gifven om truppernas och nationalgarets församlande den dagen under vapen. Marskalk Soult bade anmält sig såsom kanidat vid det sista municipalvalet i departeientel Tsru, men icke blifvit vald. En skorakare segrade. General Le Flo och sekreteraren vid hans mision Ferrieri-leVayer hade afrest till S:t Petersurg, och man väntade i dessa dagar till Paris