Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 2

oppas en lofvande framtid för sin nyttiga erksamhet. — — — Af bokhandelsannonserna har man) inemtat, att hr kapten Stjernsvärds förut i detta lad omtalade förslag still en förändrad orgaisation af armåen, hvilket äfven blifvit ingifet till ständerna, numera i form af serskild ok utkommit från trycket. Den uppmarkamhet, som detta förslag redan tillvunnit sig åsom ett utarbetadt system samt det motstånd, om det väckt inom det konservativa lägret och land byråkratien, bar troligen redan på förand väckt nyfikenheten derpå hos enhvar, om vill göra sig reda för möjligheten af en örbältriog af försvarsanstalterna. Ehuru hr tjernsvärds plan väl torde fordra en och anan modifikation, serdelgs med afseende på den 10g tunga exercistid, som deri är föreslagen, så har den dock i bufvudsaken sannolikt framiden för sig, och författaren bar således, enligt rår tanka, gjort allmänheten en tjenst genom let serskilda utgifvandet af sitt arbete. — I Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidning den 26 dennes berättas, att länsbokhällacen Casper Langlett blifvit inmanad i häkte, på grund af skedd upptäckt, att han under loppet af flera år svekfullt tillgripit kronomedel till belopp af, såsom det olika uppgifves, 15 å 20,000 rdr rgs. Ansvaret härför berättas komma att drabba hans förmän inom länsstyrelsen, men närmare notiser saknas ännu, då detta nedskrifves. — I anledning af de bekymmer, som polatissjukan väcker, innehåller Öresundsposten följande insända uppsats: pDet berättas, att sedan vederbörande numera erhållit säker kännedom om huru den så kallade potatessjukan äfven i är gripit om sig och det befaras att potäterna blifva svårare att konservera i år än i föregående åren, i anseende till den lång: variga regniga väderleken, skall regeringen tagit i öfvervägande, att tillåta bränvinsbränning från den 1 Oktober detta år för den som deraf vill begagna sig, emot att han derom anmäler sig hos kronofogde och häradsskrifvare, och underkastar sig det band att framdeles antingen i Februari eller Mars månad få bränvinsapparaten förseglad under lika lång tid, som han begagnat den inom den 4 November. Det är tydligt, att genom en sådan åtgärd från regeringens sida skulle uppstå en betydlig nationalvinst, på samma gång mycken privat egendom blefve räddad. Det är visst och sannt, att detta års potatesskörd skulle blifvit ovanligt rik, endast den blifvit lika god som ymnig; men under nu för handen varande omständigheter är mnödigt, att deraf rädda hvad räddas kan, och för en högst betydlig del af denna skörd gifves i sådant afseende intet annat medel än det, att bränvinsbränningen tillåtes ju förr ju heldre, och det så mycket mera, som potäterna redan i detta ögonblick äro lika längt avancerade, som en månad sednare uti andra år. Blifva potäterna vid upptagniogen behandlade i år som vanligt, nemligen lagda i källare eller högar, sådane de befinnas, så är att befara, att de inom få månader samt och synnerligen förruttna; men vet landtmannen nu, att han med första kan sälja till brännerierna de af sjukdomen angripna — och hvilka alltid kunna konservyeras, så länge de ligga obetäckta för öppna luften, något som icke låter sig göra när vintern inträder — så gör han sig mödan att vid upptagningen sortera dessa från de friska, och kan sä konservera dessa icke blott till föda, men ock till sättpotäter ett kommande år. Efter all sannolikhet skulle på detta vis miljoner vinnas för landet, om icke just direkte, så på grund af den myckna säd som till brödföda sparades, genom att en mängd annars oduglig potates blefve bevarad och vänd till nytta. En fransk tidning uppgifver, såsom det enda användbara medel att minska förlusterna genom potatessjukan, att polatesståndet bör gepast uppryckas, så snart på kålen eHer bladen visa sig brandfläckar, hvarefter poläternpa väl torkas i fria luften och de sjuka afskiljas, Då kan resten räddas. ——— tt