Aftonbladet – 30 augusti 1848, sida 2

under gamla Annas kaffekittel, så framt hon icke erälldo sig sjelf eller något annat skymmande före-: mål emellan. Ewt outtömligt ämne till samspråk gåfro de små ödlor, hvilka fjamför de hbvitmålade väggarne hvar afton parvis drefvo sisa ungdomliga lekar, sökande än öfverraska hvarandra, än åter att gömma sig undan för hvarandra, och icke tröttnands att under timmar visa hvarandra alla upptänkliga tecken till uppmärksamhet. Detta soecies af små musqvito-ödlor hörar till de vackraste, finaste och mantraste små djur, som kunna nimnas. Det hamlighetsfulla sätt, hvarpå de med en blick döda en musqvit, och sedan kasta sig öfver och svälja honom, fängslade för timmar den unge engelsmanaens uppmärksamhet och betrakteiser, liksom många andra europters i Brasilien. U:an denna biickens hemlighetsfulla makt skulle en öåla, som icke kan flyga, knappt vara I stånd att fånga en musqvit, som vid det minsta annalkande skulla begifva s!g i luiten. Den id6förbindelss, som väcktes hos Robert, då han vid sin första visit nämnde Hinangos namn, och kom honam på den förmodan, att detta unga fruntimmer var sennora Closting i ogen person, hede etarh:ad öfvergått til allt större sannolikhet. Men tvärtemot motsada det intryck, som toa gjorde på honom, på ew högt och tvinganda sätt den påtagJiga verklighaten att bon var moder till ea liten varelse, eller moder och hustru tillika. Sannora Gracia förekom honom som en flicka, hvilzen, tdiat hade-utvecklat sig i ett tropiskt klimat, men blifvit angripen al något bemligt själshb st snarare andiigen förhöjie, än kroppsja hennas intirganda väsen. Till följd e han i den most bisynnerilga motsägölse med sig sjelf och vsräligheer, hvilken han icke ville erräasa 20 sådan. Min var lika li tar i svånd av förliga 3!g med den tanken, att det unga fruntimrat var mor tll den lilla flickenp, som å endra sidan ku öra sig reda för, hvarföra docna fråga ötverhuvud intresterade bonom, och hyarföre det förekom honom Omöjigt avt erkänna det verkiiga förhållandet som sådant, H:n störta sig på den idörbindelse, som gjorde det sanNolikt, att bon var fru Closting, mena detta oaktad: