Då ånvgfartyget Motala, fördt af kapten Cube, förl. lördags morgon kl. 6 afgick från logårdshamnen, bemärktes, genast efter det fartyget kommit ut på strömmen, en ovanlig röklukt. Kaptenen, derå gjord uppmärksam, skall, enligt uppgift, försäkrat passagerarne, att någon fara icke vore för henden, utan härledde sig röken från den sura ved, hvarmed machinen eldades. Fartyget fortsatte sin färd till fram emot stora sjötullen vid Blockhusudden ; men under tiden hade likväl röklukten så betydligt tilltagit, att största oro herrskade bland passagerarne. Kaptenen fortfor alt söka lugna dem; men då röken slutligen började framtränga från flera öppningar till lastrummet, skola några af passagerarne öfvertagit befälet å fartyget, skiljt styrmannen från hans befattning med rodret och ställt fartyget mot land. Derifrån hade ock faran blifvit bemärkt, så att flera båtar utkommit till passagerarnes bergande. Det upptäcktes då, att eiden verkligen vore lös i det så kallade lastrummet, hvarest en mängd gods, såsom dyrbsra möbler, hampa, garn och bomull förvarades. En stor del deraf blef dels uppbränd, dels skadad och förstörd. Det å däcket varande fraktgodset, hvaribland tvenne hästar, bergades. Sedan elden ett par timmar härjat, blef den slutligen släckt med biträde af sprutorna från Skeppsholmen och stora varfvet. Fartyget är räddadt, samt torde åter kunna iståndsättas, och maschinen lärer vara alldeles oskadad. Förlusten å fraktgodset uppges till 45 å 20,000 rår bko. Huru elden kommit lös, är ännu, då detta skrifves, icke kindt. — Enligt Norrlandspostens uppgift, kommer det till gemensam tjenstgöring i hufvudstaden beordrade Helsinge regemente att afgå på det sätt, att en del kompagnier den 8 instundande September i Gefle gå ombord på ångfartyget Örnsköld,, och de andra vid Stugsundet på ångfartyget Norrland, samt derifrån afgå bit. Grufverätten i Fahlun och Stora Kopparbergs bergslags enskilda verks styrelse, Såsom allmänheten torde minnas af flere föregående skriftvexlingar i tidningarna, har en tvist i flera år ägt rum öfver den frågan, huruvida den serskilda styrelse som sköter Stora Kopparbergs bergslags jernbruk och andra enskilda verk, och är vald af bolaget skall vara skyldig att hålla sina sammankomster under inseende af grufverätten, hvilken är en embetsmannamyndighet, som står under bergskollegir förmanskap. Uti detta mål, som i egenskap af privilegifråga och i anseende till mängden af delegarne i bergslaget vunnit ett visst allmänt intresse, bar den tillförordnade regeringen nu i sista instansen afgifvit ett ulslag, hvarigenom bergslagsdirektionen vunnit, och bvilket här meddelas med uteslutande af reciten:. Kongl. Maj:t har i nåder låtit sig handlingarne i detta besvärsmål föredragas; och som, enligt hvad redan i bergskollegii href den 6 Juni 4780 blifvit anfördt, grufverätten ingen förvaltningsrätt öfver bergslagets så kallade enskilda verk tillhör, utan bergslaget råder öfver dessa sina serskildt förskaffade egendomar och betjeningen derstädes på enahanda sätt, som andra bruksegare, finner Kongl Maj:t ock nämnde bergslags delegare böra anses berättigade att, till bolagsstämmas hållsnde för de enskilda verkens angelägenheter, sammanträda å annat ställe, än inför grufverätten, om de det hellre åstunda; — hvadan och då, till hinder för utöfvandet af en sådan rättighet, hvad de enskilda verken beträffar, uttrycklig af vederbörande embetsmyndighet utfärdad författning icke kunnat åberopas, oansedt i tillämpningen allt ifrån äldre tid annorlunda tillgått, samt ej heller till stöd för bergsfiskalens i: målet förda talan, kunnat visas att det af honom åtalade beslut varit af beskaffenhet att lända hufvudverket till skada, Kongl. Maj:t pröfvar skäligt, att bergskollegii öfverklagade utslag till kraft och verkan bärmed undanrödja. I öfrigt och hvad angår klagandernes underdåniga anhållan att, om vid bergslagets enskilda bolagsstämma fråga derom skulle: väckas, bergslaget må kunna besluta att i önskningsväg, hos grufverätten eller bergskollegium , framställa förslag till nyttiga ansedde åtgärder eller förändringars vidtagande vid hufvudverket, finner Kogl. Maj:t sådant icke vara bergslaget betaget. Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. — —Q——