Aftonbladet – 26 augusti 1848, sida 2

pBjud ynglingarna och männen att :tå upp såsom sitt folks söner, en för alla. och alla för en, liksom mitt folk i Patagonien i striden mot kasiken från La Platafloden och mo! de hvita med och utan kägg, som kalla sig kristna och drifva menniskohandel, föraktande AchKenat Kanet, hvilken 1eler stjernorna derofvan och kallar oss i döden till sig i en bättre verld.n Hon suckade djupt och fortsatte: Vidkommande din väns öde och deras, som deri äro invecklade, bar AchKezat Kanet satt vakter här och der, och hvad gom kan räddas skall räddas, om icke i ifvet, likväl I döden. Ty der menniskor icke viljaj röra eller so, utan stifta och vidmaktbålla lagar i strid mot naturen och AchKenat Kanets anda — ler utvecklar sig ut blomman frukten; och der törnen sås, kan AchKenat Kanet icke frambringa rogor.n Om j2g kan rädda ett lif, som är I fara, så gif! mig en vink, när och hvar jag måste stadnav, sade Lorenz), när prestinnan hade upphört att tala. pDu skall stå fram hos ditt folk som en vägvlsare på tidens blodbestänkta fält. Du måste vittna om ÅchKenat Kanet, den endo Guden, och öfverantvarda åt ditt folk don väns testamente, från hvars graf du kommer. Hvad faran för dina vänner vidkommer, så vet du sjelf, att deras lif, likasom de sjelfva, tillhöra edert folk; och hvad AchKeonat Ksnet har beslutit till dina vänners befrielse, skall ske genom en varelse, från hvilken jicke vänten det. Min dröms gestalter kringfladdra mig — jag får icke visa dem för dig — men jag ser ett skepp seglande öfver hafvet, och jag ser faran P skoppet och två små skepp till dess skydd. Men hvad holst som må hända, vet och känn i din sista stund, att du skall lefva efter döden, och kringålas af AchKenat Kanets ande. Förllta dig irpå, och lef på jorden för för ditt folk! Lorenza hörde detta orakel af sierskan med mera lugn och tålamod, än kanhända många af mina låsare, hvilka, såsom katholiker eller protestanter, torde förklara hennes yttranden för uppenbart kätterska; hvilket vi imedlertid måste förlåta en halfvild patagoniska, af hvilken föga annat kan väntas. Angående de mörka förebuden från förutsägelsens rike, så skola vi få so deras vigt i vår historias utveckling, och kunna här endast försäkra, att vi af 2gen personlig erfarenhet känna facta af dylikt slag, som äro vida bestämdare än dessa, och hvilkas uppfyllelse al många vittnen kan bekräftas. Aftoorodnadens sista skimmer hade längesedan försvunnit från horisonten, och den molnfria himmelen öfversållades efterhand med stjernor.