BE Hed MS Andet hdd Avlilrvlt VILL ULVaUt pe nationens bekostnad i det hela. RIEZESDAGEN. — Ridderskapet och Adeln handlade i gårdagens plenum åtskilliga mindre vigtiga, för det mesta afstyrkande, betänksnden från stats-, lag-, bankosamt statsoch ekonomiutskotten. Et förslag af de sednare, att dagtraktamente skall lemnas ät magistratspersoner och borgare, då de biträda vid syner och förrättningar för kronans räkning, äfven om sådane räcka blott en dag, bifölls. — Äfven bifölls ett af Riddarhusutskottet lemnadt tillstyrkande å en af grefve G. Lagerbjelke väckt motion, att kostnadsförslag och ritning måtte uppgöras öfver nja och för ståndets värdighet mer än de nuvarande passande byggnader å Riddarbusgården. — Presteståndet afgjorde i gårdagens plenum följande mål: Bankoutskottets förslag till föreskrifter, åsyftande kontroll å diskontverkens ombudsmäns uppbörd och göromål, bifölls; Statsoch Ekonomiutskottens utlätanden JM 69 och 70, afstyrkande frågor om förändring af nuvarande sättet för presterskapets aflöning, biskopsembetenas indragning m. m. biföllos. Lagutskottets förslag till ändring af 2 8 i 47 kap. ärfda balken. ang. vederlag för såld arfvejord, godkändes, Statsutskottet hade, i anledning af riksståndens skijaktiga beslut röratde en föreslagen voteripvgsproposition, icbjudit Adeln och; Preste-: ståndet att förena sig med Borgareoch Bondestånden om voteringspropositionens antagande; men Presteståndet vVidblef sitt afslag och ansåg frågan: 4 j j böra förfalla, på hemställan af biskop Holmström, som åberopade 75 Riksdagsordningen. — Hos Bondeslåndet väckte f. talmannen And. Eriksson ytterligare fråga om anmaning till utskotten att påskynda sina förhandlingar, på det ej nuvarande overksamhetstillstånd måtte komma att vidare fortfara. Rutberg, Strindlund, Sahlström m.l fl. öfverensstämde deri, att skatteförenklingsfrågan! vore det närmaste och vigtigaste ä:endet, på hvars afgörande riksdagens längd eller bibehållande afll den gamla statsregleringen berodde. Den sist-l: nämnde fann isynnerbet anmärkningsvärd den långsamhet, hvarmed Lagutskottet arbetat hela riksdagen, samt önskade få upplyste orsakerna dertill, att utskottsledamöternäås reservationer emot strafflagsförslaget ännu ej irkommit, 14 dagar efter dess afgörande. Det vore skäl att få nämnde förslag tryckt och utdeladt innan riksdagens slut, ehuru ämnets vigt torde göra nödvändigt att uppskjuta med behandlingen till nästa riksdag. Större delen af Ståndet instamde, Hvarafter talmannen uppdrogs att i nästa talmanskonferens framföra Ståndets allvarliga önskan om påskyndande såväl af skattejemkningsfrågan som ock af andra för riksdagens afslutarde nödvändiga ärender. Härefter föredrogos och bifölles Bankoutskottets utlåtande JM 98, Lagutskottets n:ris 63, 64 och 66 samt Statsoch Ekonomiutskottens np:ris 69 och 70. Vid sistnämnde utskotts utlåtande JM 71, angående inlösen af komminister Beckmans psalmhistoria, uppstod en vidlyftig diskussion. Åtskilliga talare upplyste, att inom utskotten varit stark frågan om församlingarnes åläggande att inköpa vissa exemplar af arbetet, och ått det varit dem mycket svårt att åstadkomma nuvarande beslut, nemligen om uppmaningar dertill genom konsistorierna. Husberg, Rutberg, Bergström, Per Nilsson, f. talmannen Anders Eriksson m. fl. y:kade afslag äfven häräå. Petter Jönsson såg intet ondt i uppmaningen till inköp. Saken vore frivillig; men för arbetets fortfarande nödvändig. Förslaget vore oskyldigt och för ändamålet vackert: att låta våra samtida få en sammanfattning af det som utgjorde våra förfäders glädje och tröst o. s. v. — Strindlund anmärkte, att man borde känna latinska språket, för att kunna draga någon kärna ur arbetet, bvilket sålunda torde medföra föga nytta för andra än presterna, till hvilkas bibliotheker det, i händelse af inköp från församlingarnes sida, slutligen torde komma att bemfalla. Man ville troligen här påstå, att ändamålet helgar medlen; men med statens medel må Rikets Ständer hushålla så som de ha börjat, och äfven uppköpa ifrågavarande verk om enskildas medel, om församlingarnes kassor vore de oberättigade att disponera. — Lars Larsson tyckte likasom Petter Jönsson, att förslaget vore genska oskyldigt. Arbetet vore förtjent af uppmuntran likaväl som alla dessa verldsliga manuskripter och samlingar. Det passade ej Bondeståndet att förhindra spridandet af detta-berömvärda verk. Att känna latin vore ej nödvändigt: talaren läser det sjelf och fattar det ganska väl. Der är visst en och annan not på latin, xmen den får man hoppa öfver (munterhet). — F. talmannen Anders: Erikssön såtte ej myckev förtroende till detisammanhang, som vinncs genom dylika öfverhoppningar. —Andra upplyste, att; der finnes äfven grekiska, tyska och danska. — Ola Månsson. talade för bifall, och efter ytterligare omordande blef sum: man: afslag. j ig Samma utskotts pris 72 och 73 biföllos.-i ,