Aftonbladet – 24 augusti 1848, sida 1

-fräslings näsduk kan kanppt, borttappas, utan att -låterkomma i ägareas våld. Å andra sidan hbörer Li skamlig och uppsåtlig plundring allt mer till ord.In!ngen för dagea på landeis befolkade kuster, der jeuropgar bosatt sig. Der gäller det som en regel för hvarje främling, att icke låta det minsta af nåjgot värde blifva synligt och tillgängligt, emedan det Jannars otvifvelaktigt lita hemlighetsu!lt skulle försvinna, som dyrbara sicnar stundom förvandlag till grus för tulibeslagarne. Det skulle leda till sorgliga betraktelser, om vi vil!e belysa da europe:ska Hybyggarnes ställning, hvilia der, såsom i nästan hvarje Wwansatlantisk koloni, söka på elit sätt förtjena penningar, under föregifvande, att do lemnat sitt fädornesland till föje af bapåen på deres industri, cch besöka nya verlden ef? kärlek till friheten. Om begreppei frihet innebär tiliåtelsen ett på ett listigt sätt stjäla, och fråa infödingar och främlingar tillsvensa sig deras egendom, är den civilisaton icke stor, hvarmed europåerpa vilja välsigna de s. k. vilda folken. Ingen omständighet framställer denna europelsva eivilisation i en ömkiigare diger, än deras ställning till inödingarns I nye verlden, hvilka vi icke få förtänka, om de, lixasom Petogonilern2, på förhand betrakta hvarje hvit man som en ejalfvtex bedragare, hvilken kommer till dem för att uppgöra affirer på sitt eget Vis. Kasikon El Rojos tältby låg Onkriag ätatio epgelska mil från Rio Negros utiopp 1 S:t Mathiasbugten, hvarest hameea Sy Antonio tillät handel med Sydamerikas rorra Brovinger, medelst utörsel af landets produkter, bland hvilta salt, som erhålles genom hafsvattnets uidanstning, är den förnämsta. Till följd af sandbankar är ssglingen i grannskapet imedlertid farlig, och endast djerfva fjönän kunna förmås att taga frekt från Buesos-Ayres, S:t Cathanina, Rio Jereiro, Rio Grands etc. dit och tillvaaa. Den darska flaggan, en af de talrikaste i Rio Janeiro, är äfven den bäst kända på Patagoniens kuster. . S:r Testa hade i åratal, under försnämnda omständigheter, befraktat många skepp till S:t Methiesdugten, och bade för sådant ändamål nu företagit deoaa rese till Butnos-Ayres. Han hade dor ånyo förhyrt ett dansit fartyg. soma skulle ätervända till Buenos-Ajres, och kontraktet var redan afslutadt, mår kan blef bekant med de förföljda individers, dem vi beteckna med iet allmänna namset Humandtarios. Pr Enligt ertena fråktförerdningar, var det en vädlig ffär adt föreslå den danska kaptener alt styra till