Aftonbladet – 24 augusti 1848, sida 1

dar han förtrodde hvad som var nödigt åt ung Oregham, hvars medverkan han behöfde. Utan Oreg hams sillskap skulla resån genom Pampas hafv: varit omöjlig, under det hans närvaro lättade henna emedan de endest bahölds uppnå första indianby (för att få friska hästar, och vekt om så behöfdes D2 passereda lyckligt den argentioska styrelsens ut: poster, och uppnådde de första patagoniska bostä derna. omkring trettlo mil från Baenos Ayres. Det var då, som slerstan såg dem i sn diöm. Yena Klirym ansade redan elden, och satte derpå on deifisk trefot med en liten tkittel af koppar, för alt åt gästen tillsga thåst, bvaraf hon förde ett litet förråd med sig. Gamia och unga i Inakbyen trängde sig så nära som möjligt tring Orcegham och hans två hvita vänner, bållande sig emellertid allsid på 6: tillbörligt afstånd, i föjd af deras älskvärda och medfödda takt. Alla tre väckta i högsta grad folkets Intresse. I Orogham, emedan han hade varit långt, långt borta vid La Plstafioden, och hada sett den blodtörstige I kagsikens stonbus Unga cch gamla betraktade bonom från huvud till fot, för att se, om något hade förändrat sig hos honom, i hvilket känssenda intet anmärkningsvärdt var at uppticka. Han hade på sin höjd blifsit sax eler sju veckor äldro, hvilket man på bans ungdomliga ansigto svårligen kunde märke, Vala Limi fans Kavhinda några framstickande sköpgstrån på hans välbildade haka, men en förtrolig stund af kärlek, kva onder dessa skulle försvinna, var icke att anse för någon tid. Dessa smekRingar torde tilläfventy:s icke vara så smärtsamma, som de synas, emedan det berättas, att hvarja litet sköggstrå betalas med en kyss. Din genom sibyitan spridda underrättelsen, au Colaste var en flykting, hvilken den blodtörstige chefen hade dömt til döden, uppväckte syoneriigen det goda folkets allmänna delteganda för honom. Intot fyllde med sådan fasa indianernas traditioner, Isom Boras morålska bedrifter, — tyrannens, hyvllken, lunder förevändving af ett krig mot vildarna, hada I visat sia så kallade tepperhst, och uppstigit från en oxtämjare eller skrifvaro, till general. Da:sa indianstammars historia, som så många andras, gilver facta vid handen, lika intre:santa som rysliga, 1 afseende på de utrotningskrig, hvarigenom s. k. rena och civiliserade kristnen bafva förtryckt så kallade vilda folksa nationalitet och uteprungliga religlon. Endast en karaktärslös tidsälders skrymteri har kunnat kasta en slöja öfvor det vedenstyggligat