Aftonbladet – 23 augusti 1848, sida 1

göra ett slut på fiendtligheterna, men skuile al drig kunna besluta sig att anse såsom af ingen betydelse H. M. Konungens af Preussen förpligtelse till Sverige, eller att tro, det den suverän, som handlat innan (foregrepet) den tyska natioralförsamlingens beslut (befaling) och begynt det nuvarande kriget, icke längre var herre öfver dess upphörande, och det oaktadt de fullmakte-, som i detta hänseende blifvit hosom öfverlemnade. Så vida Ed. exe. dömmer annorlunda, blifver det ni, som får öfvertaga ansvaret derför, och som ånyo påkallar vapnens afgörande; men på min sida bör jag underrätta eder om, attjag ännu strax, under dagens lopp (förrän vapenhvilans slut) är beredd att underteckna vapenstilleståndet på de i Malmö antagna vilkor. Jag har den äran etc. Hedemann. — Bref från general Wrangel till general Hedemann, öfverbefälhafvare för H. M. Konungens af Danmark trupper: Haderslev den 24 Juli 1848. Hr general! Då jag af det bref, som Ed. exc. har gjort mig den äran tillskrifva mig denna morgon, har sett, att det är eder afsigt att afbryta de började underbandlingarne, derigenom att ni förkastar icke allenast de modifikationer. som jag ansett mig böra föreslå i det ursprungliga förslaget från Malmö, utan till och med den klausul, genom hvilken ratifikationen af vapenstilleståndet förbehålles Hans Kejserliga Höghet Riksföreståndaren, har jag den äran underrätta Ed. exe. om, att herr grefve de Pourtales lemnar mitt högqvarter i dag, och att fiendtligheterna åter begynna i afton kl. 40. Mottag, hr general, etc. Wrangel, Kavallerigeneral. STORBRITANNIEN. Österrikarnes framgång i Italien, och de symptomer till reaktion emot revolutionens första häftighet, som på andra ställen visat sig, hafva satt Englands Tories i förtjusning. De drömma redan om sakernas återförande till den punkt, hvarpå de befunno sig före Februarihvälfningen, och skåda i andanom Metternich och Guizot ännu en gång lyckliggöra Tyskland och Frankrike med de läror, från hvilkas praktik de nyss så suöpligt jagades öfver kanalen. Den konservativa pressen i England ger alla dagar luft åt partiets innersta känslor och tankar i detta hänseende, hvilket framkallat följande betraktelser i en liberal engelsk tidning: Toryismens tusenåriga rike bar ätervändt. Den våg af folkrevolutioner, som brusade öfver Europa i Februari och Mars månader, håller redan på att falla tillbaka, snabbt följd af den förfärliga reaktionen af militärväldets. och, despotismens eröfringar. Några få veckor kunde det liberala sinnet öfverlemnoa sig åt drömmen om Europas pånyttfödelse. Tysklands frihet, Italiens sjelfständighet dagades. En tredjedel af Europas invånare syntes be. mäktiga sig den politiska myndighetsålderns rättigheter, bvilka hiutills varit dem förhållna, och gåfvo anledning hoppas, att de skulle blifva konstitutionella med frihet i tankar och tal, med anspråk på engelsmäns sympathi och slägtskap, emedan de följde vårt exempel. Dessa förhoppningar hafva blifvit grymt gäckade. En österrikisk armö har besegrat de tappra, men illa styrda krafterne hos kämpen för Italiens sjelfständighet, och derigenom lagt i kejsarens hand ett verktyg, redo att begagnas för återställandet af hans tunga. välde, icke blott söder, utan äfven norr om Alperne. I Preussen håller monarken sin arme sammandragen, i fientlig skilsmessa från sin bufvudstad, och äfven der skall den signal för militärreaktion, som blifvit gifven i söder, utan allt tvifvel finna återsvar. Under det denna sammanbundna komplott håller på att utveckla sig, spelar man äEn..komedi i Frankfurt, för att hålla de drömmande liberale i medlersta Tyskland vid godt mod, och vagga dem i sömn. Och ädla och redliga män, till och med furstar, skjutas fram såsom omedvetna aktörer i detta skådespel, efter hvars slut den gamla monarkiska despotismens ridå skall åter gå ned, och Europa vid slutet af 4848 blifra precist samma af nattmaran pinta offer, som det var vid början af detta så bändelserika år. : Glädjen och förtjusningen hos Tories står icke att beskrifva, i mån som hvarje delaf det befriade Europa drifves tillbaka till sina gamla fjettrar, och in i mörkret af dess urgamla fängelse. Den heliga alliansens återuppståndelse, framgången af dess grundsatser och syften, helsas med högt bifall. Radetzsky är de engelska. tories hjelte. Hans råa proklamation till lombarderne, — mera värdig det 46:e än det 49:e århundradet — citeras såsom en hjeltes sanna språk. Och i fall man skulle anse engelska pressen säsom ett uttryck af engelsmännens tankar, skulle man tro dem hysa afsky för befrielse från förtryck, och dyrkan för de mest brutala och despotiska styrelsegrundsatser. J2, denna anda är oindligt sämre och mera förnedrande, än den som rådde i Castleresghs tid. Då fanns till och med inom toryismen ea enda af liberalism; och fastån några, då liksom nu, gladde sig it det konstitutionella regeringssystemets tillintetgörande i Spaniea af Frankrike och i Lalien af Österrike, hade vi ändock Canning, som protesterad?, och i alla händelser skulle den engelska pressen hafva blygts, att 1823 försvara de grundsatser och de kämpar, hvilkas sak den omfattar 1848. Skola vi deraf draga den slutsatsen, att de iberala tänkesätten hos engelsmännen vikit tillbaka under ctt fjerdedels århundrade, till hvad förhållandet ver ett halft årbundrade förut? Ty i fall pressen är vår termometer, så är detta förhållandet. Vi kunna icke tro det. Termometern miste vara origtig. Då engålska pressen uttrycker sådana sympstier och triumferar över tådana händelser, måste den förråda engelska folkets tänkegätt och Boskningar, och beljuga d:tia folk. Det gör 055 Ondt, att se aktningsvärda statsmän och skiningsvärda tidningar, hvilka fordom bekänie sig åtmisstone till Cannings halfva liberalism, ill den grad förlora lNvarje liberalt mål ur sigte, stt de kurna försvara despotismens och kontrarevolutionens sak öfver hela Europa. Men det märtar oss ännu mer8, att se cem härutisnan enlat gå en ränkfull och orolig familjs ärenden. slaremont ligger för nära London. Det är detta laga hofs förslager och försåtliga ingivelser, som i se framträda ginom protektionisterna i båda srlamentshusen och i Times spalter. I samma gonblick en Bourbon botas, vare sig i Spanien lier på Sicilien, börja ch:fens för Orlsanska faniljens gamla intriger emot statssekreteraren för Utrikes ärenderna. Noter vexlas, fecta framliggas, slaire utgjuta sig. Det finzes i sjelfva verket en 3ourbonsk liga här i landet, ett verkligt diplomaiens Coblentz, som vVveriar kom vår press, i värt arlamert, emo! hvarje b:mödande, som göres för efordrande af korstitutiosel frihet i Spanien, Frankike eller Italien., ; TYSKT ARD