Aftonbladet – 21 augusti 1848, sida 3

rat, att upproret var socialistiskt (Rörelse) att han klandrår det såsom föHästadt (inopportune), och att han gått dit för att återföra förvillade menniskor, för att beskydda en man, som likt honom sjelf, var socialist, och för att tillfredsställa sin nyfikenheto (Utrop). : En representant, mr Mauvais, har berättat om ett samtal, som han haft med mr Proudhon, angående Janihändelserna. : Mr Proudbon berömde insurgenterna, han hade sett dem kämpa med öfvermenskligt mod; öm de gifvo sis, så skedde det af mensklighet; deras sak syntes honom rä:tvisn. Mr Mauvais talade nu om nationalgardet och om det uppförande han sjelf iakttagit under striden. Ni har gjort rätt — svarade mr Proudhon — i att rädda en bataljonschef; hvar och en bar icke det militäriska modern. Utan att gifva bestämda namn åt dessa -facta, tveka vi ej att förklara, att det efter vår å.igt ej ges någon aktningsvärd uttydning på uppförandet hos en representant. som infinner sig vid ett inbördeskrig, såsom vid ett skådespel, icke anser för sin pligt alt lemna understöd och bistånd åt ordningens försvarare. Proudhon: Jag antecknar mig mot berättelsen som mot en förfalskning. Talrika rägter: Till ordningen! till ordningen! Ordföranden: Medborgare Proudhon! Om ni än en gång afbryter berättelsen, nödgas jag återkal!a er till ordningen. Proudhon: Mr Mauvais telar osenning. Ordföranden: Afbryt icke! Ni får ordet sedan, när diskussionen förekommer; för närvarande måste ni tiga. Bauchard (läser:) Sådana voro Junihändelserna, orsakerna dertill — förberedarne — medlen — omständigheterna, som gynnat de brottsliga anslagen. Här måste vi stadna; ty vi hafva vid denna vår första undersökning nalkats gränsen för den befogenhet, som blifvit ost anförtrodd. S ö5. Utgreningarne i landsorten. And:a arbeten skola blifva föremål för en sednare berättelse. De föreningar, som hafva sitt hem i Paris, de sammansvärjningar, som uppgöras i hufvudstaden, äga erkända ulgreningar i landsorten. : Undersökningar äro började på en mängd ställen, ransakningsutskott hafva blifvit kringsända, omloppsbref hafva afgått till prefekter och generalprokuratorer; öfverallt bafva vi påkallat upplysningar. Från alla håll hafva vi ej ännu inhändigat svar; vi invänta dem, för att inför er framlägga nya meddelanden. ; Vid en återblick på den rymd, som vi redar tillryggalsgt, och på det samband, som derinom röjt sig cm-llean de till tiden skilda händ:lserna, upptäcker man att de alla kunna betraktas som olika akter i en fortgående sammansvärjning, och att första uppträdet deri redan inträffade den 17 Mars. Uppvislarnes sinnesstämning är alltigenom densamma: Tr-otsighet emot landet, hat emot nationalförsamlingen, fö:sitlighet emot sjelfva grundsatsen af folkets sjelfherrskarsrätt. Formen hvarunder detta inre framträder är deremot skiljaktig, men visar sig för hvar gång mera hotande. Den 47 Mars var det blott cn så kallad folkmanifestation; Den 46 April redan en sammansvärjning; Den 43 Moaj, ctt anfall emot naiionalförsamlingen; Den 23 Juni ett inbördeskrig. (Forts. följer).