Aftonbladet – 21 augusti 1848, sida 3

j j -IoMarc Caussidiere. Ivefter ammunition sedan den var slut. De sade då: I)Huru är det möjligt att Caussiditre kan lemna Ioss utan smmunition? — En sturd derefter anIndiere har skickat oss krut varighet härrörde derifrån, att man den första dalöfycrallt igenkänt Louis Biancs språk, bans sätt att Tklarat, att ban degen före åen 23 Juni... Ilorade. — En af irsurgenterna erbjöd sig att bära Inbenne: Caussidiere visar sig icke mera, och sänInatt de icke visste hvad de skulle göra; han borde! rer tr vara oss tillåtet fästa uppmöärksamh att sjelfva deras fantastiska ideal var nödvändigt för att sätta folket i entusiasm och föra ! det framåt; att, utan deras fel, deras sanningar icke skulle bafva blifvit uppfattade och erkända. Så är skalet nödvändigt för ägget; men när fågeln kryper ut låter han med förakt skalet ligga. MAJOCH JUNI-UPPROREN I PARIS. Efter den officiella undersöknings-kommitteens berättelse. (Forts. fr. JM 491.) En af generalerna har upplyst, att stridens långdagen icke ville skrida till samma ytterliga medel, som användas i en stad, hvilken tages med storm; och att i det ögonblick, då omständigheterna tilläto och ålade användandet af dessa medel, kunde stridens utgång tydligen förutses. Sedan vi erinrat om det mod, den hängifvenhet och sjelfförsakelse, som under dessa blodiga strider ådagalades af alla de samhällets afdelningar, hviika blifvit organiserade för dess försvar, böra vi, för fulländningen af värt värf, dröja ett ögonblick vid vissa politiska personers förhållande. Vi påträffa först namnet af en representant, hvars handling.sätt icke framträdt öppet och direkt, men hvars inflytande på junihändelserna synes oemotsägligt. Mr Trelat, f. d. minister för allmänna arbetena, : vittnar som följer: i Jag känner ingenting se:skildt om det besök, som mr Louis Blanc skall hafva gjort i vVerkstäderna vid Clichy nägra dagar före utbrottet den 23 Juni.n Men under mina samtal med arbetarne har jag uttrycka sig, hans ton och åtbörder till och med; kort sagdt, alla hans ingifvelser. Jag öfverraskades isynnerhet af dessa likheter vid ett möte, som hölls af arbetarne på norra jernvägen. Jag återhörde der hans egentliga uttryck: jag skulle kunnat tro. att ban varit närvarande vid mötet några ögonblick före min arkomst, så lifligt trädde intrycket af hans personlighet mig.till mötes. Louis Blanc och jag) hafva varit gamla bekanta; men efter allt hvad som! händt, bar jag knappast mod att tala med horom; jag anser bonom för en orsak till mitt fädernes-S lands olyckor. (Buller.) Jag har att tillägga några ord angående en för! mig sjelf allvarsem sak; jag menar Emile Thomas afresa. Det var jag som tillsade honom hvari han: borde resa. Ack! — svarade han — deltta skulle aldrig hafva händt, om jag hade antagit Louis Blancs förslag: jag hace en arme af 100,000 I man; s.kerna skulle den 15 Maj kunnat taga, en annan vändning. (Förnyadt sorl.) jS När jag jemför dessa ord af Emile Thomas med n de förändringar, som jag varscbiifvit i arbetarnes tänkesätt, kunde jag svårligen undgå den öfvertyIgelsen, alt det var Louis Blanc, som inverkade på nationalverkstäderra, och att allt det onda bör till-; skrifvas hbonom.n En rapport af en poliskommissarie innehåller. upplysningar till fyllnad i mr Trelats vittnesmål. Rapporten lyder så: i Den nationala skräddareveristaden vid Clichy är cn praktisk tillämpning af de teorier, som föreI dragas i Luxemburgska palatset. Denna verkstadi grundlades af mr Louis Blanc den 28 Mars och. räknade snart 4500 arbetare. Man kan verkligen? säga, att delta sällskap förtjenar det namn af bro-l Iderligt, söm det gifvit sig; ty den skickligasie till; skärare har icke mer än 2 francs om dagen, lika-, som den mest oöfvade och lata tråcklare. i De arbetare, som inlätos i denna förening, voro lifvade af den sämsta anda. De underhöllo den Imed de mest demagogiska principer genom läsnin0 (gen af de mest öfverdrifna och våldsamma tidskritter. Den 25 Maj begafvo sig nästan ala till nationalförsamlingen för att upplösa den, och under junidagarna visade sig en mängd på barrikaderna. Flera hafva redan blifvit tillialade inför kvigsrätt., 8 Det bör anmärkas att mr Louis Blanc, har förI 0 -— -— ff) mre Louts Blanc: Jag sade icke dagen före. a Bauchard (läser): ... ejort ett besök vid verkstaden i Clichy och försäkrat, aut de bästa tänket sätt rådde inom denra verkstad. Man ser af det föregående, husu mycket hans föklering strider 9 cmot de officiella intyg Vi anfört. I Den 23 Juni återfinna vi äfven mr Caussidiere. Man torde erinra sig den redan förut omnamnda 8 a I affischen, som förordade valet af hr Caussiditre! till republikens president. Denna affisch anslogs, ett par dagar före utbrottet af juniupproret. Medj: uppmärksamheten fästad på detta inledande factum, ? hafva vi bort följa mr Caussiditre under hans olika js företeelser medan striden varade; vi låta härom S vittnena tala. I Mairen af Paris: I förstaden S.t Antoine och j! inom sjelfva stader Ver det Caussidieres namn, j! som de upproriska påkallade.n j Mr Edmond 4dam: Namnet Caussidiere uttalades öfverallt.p a En af Gardiens de Paris: På barrikaderna roI! pade man: Caussidiere kommer icke; vi äro för-! d ) ) ) helsningar bem til min hustru; ban sade till nder oss ingen utslickad; men vi hälla nog ut ändå. Det föregående viltnets hustru: En af insurgen-! terna kom till mig med hälsningar från min man; han tillade, att det som oroade horom mest var, ! patt Caussidiere bade öfvergifvit insurgenterna, och: ätminstone bafra skickat dem någon för att un-: derrätta dem. — Såvidt jag kunde förstå, bekla-! gade sig insurgenten öfver, alt Caussidiere hade l! Varit vid barrikaderna, men öfvergifvit dem i faI! rans ögonblick. ! Caussidiere: Om jag hade gått dit, skulle jag! icke hafva återkommit derifrån. Bauchard: Eu annat villne, är mr Gregoire, som l4 säger: Jag var på Place Maubert; jag befann mig der midt ibland insurgenlerna. De sade: Om Caussidigre hade kommit hit och sagt att vi skulle lägga I ned vapen, så skulle vi gjort det. — Vittnet hadelt väfven hört ropas: Lefve Louis Blanc! ; Mr Lacrosse: En insurgent togs iförstaden Poissonpiere; man frågade bonom:hvarföre han slogs och hvem som var bans anförare. Tan svarade: 4 Mr Caffm: Den 25 Juni nyttjades mitt hus enl! Mliten stund till trossbod, och jag fann mig omgir-l! yven af en stor mängd insurgenter, hvilka frågade ; ; I kom ett parti patroner; då ropades: Ack Ceussi Instruktiorsdomaren mr Bertrand har hos un-J? dersökrinoskommitteen annält ett förhäl!ande, som !!