KÄMNERSRÄTTENS UNDERSÖKNING OM UPPTRÄDENA DEN 48 OCH 49 MARS. (Forts. fr. J4 490.) , Den 27 Juit. Då de till detta förhör inkallade vittnen skulle aflögga vittnetseden, bestred tilltalade Öfverström, Igelström och Engström, det skomakaregesällen Björkman kunde för vittnesgild anses då han, enligt de båda förstnämndes utsago, skulle blifvit år 4839 af Stockholms dåvarande östra eller vestra kämnersrätt dömd och straffad för stöld, äfvensom derefter gjort sig skyldig will en dylik förbrytelse i Norrköping, der han jemväl skulle, ester Öfverströms uppgift blifvit år 1842, dock med annat förnamn, dömd att för rån mista lifvet, ehuru han är vorden från dödsstraffet förskonad; hvartill Engström äfven nu lade att, enligt honom meddelte uppiysningar, Björkman, med antagandet af förnamnen Carl Wilbelm eller Carl Gustaf, skulle blifvit ansedd skyldig till tjufansvar för innehafvandet af en; vargskinnspels, och anmärkte härförutan Igelström, att Björkman om lördagsaftonen sökt tubba Igelström att slå ut fönstren hos någon vid namn Paste, som varit boende vid Norrlandsgatan, utan att Igelström likväl låtit sig detill förleda. Vittnet Björkman förklarade sig icke vilja bestrida, att han för omkring 4 år sedan blifvit af denna afdelning dömd för förfalskningsbrott, ehuru kongl. Svea hofrätt sedermera frikännt honom. De öfriga uppgifterna bestred han såsom alldeles sanningslösa och härledande sig derifrån, att Björk