den från Utskottets lörslag skiljakUga Destemmelsen i3, att kyrkoherden å embetets vägnar skulle! vara ordförande i socknenämnden, då fattigärenden der förekomma. 3 S erhöll ett nytt mom , i enlighet med ett af hr von Hohenhausen afgifvet för-! slag. Alla de öfriga S biföllos, likväl med någon obetydlig förändring i 47 och 20. — Samma Utskott hade inkommit med memorial i anledning af äterremiss af betänkandet J4 19 rörande stängselskyldigheten; sistnämnde betänkande blef nu antaget. — En tillstyrkan från Statsutskottet af en underdånig skrifvelse angående vanvården af Svartsjö slottspark, blef afslagen. Samma Utskotts förslag till reglementariska stadganden angående riksgäldskontorets inkomster bifölls. Ett låneanslag af! 43,000 rdr till understöd för Warbergs hamnan-l. läggning afslogs. — Åtskilliga dels afstyrkande, dels mindre vigtiga betänkanden blefvo bifallna, och flera utlåtasden i anledning af erhållna återremisser lagda till handlingarne. — Hos Borgareståndet förekom uti plenum e. m. den 435 Augusti Statsoch Ekonomi-utskottens utlåtande JM 63, hvari utskotten vidhålla sitt i J4 22 afgifoa yttrande om den frälsebemmanen i Halland åliggande roteriogsskyldighet. Uti första punkten tillstyrkes anmälan derom, att Rikets Ständer icke kunna bifalla att ifrågavarande hemman påföras ordinarie rotering. Hr Lagergren tillstyrkte att antaga det i hr Troils reservation upptagne afdelningens förslag, att rotarne skulle betala 7, af va-j kansafgiften inom länet för båtsman, och att del. härigenom uppkommande medlen skulle af konungen disponeräås för sjöförsvaret. 1 förra delen in-l. stämde hrr Norin, Schartau, Stenberg, Palander,l. Valley och Winge, som i öfrigt ansågo medlen böra ingå till statsverket. Dessa hemman voro al-l, drig uttryckligen befriade från alla frälsehemman åtföljande rotering; till år 1842 hade de väli stället betalt utskrifningspenningar, hvilka förr motsvarade vakansafgiften. Desse afskaffades sistnämde år, men derföre borde väl desse hemman icke njuta samma friheter som säterier m. fl. Hemmanen voro väl svaga, men icke svagare än andra hemman, som betalade vakansafgifter. Dessutom hade de nu i 36 år varit befriade från utskrifningspenningar. Utskottets beräkningsgrund vore ny och för vissa af hemmanen högst obillig. Hr Malmstedt uppläste ett längre anförande till försvar för utsk:s förslag. I samma syfte talade hrr Wern, Indebetou och Kock. Endast genom förvrängning af ordalagen uti Rikets Ständers skrifvelse den 47 De-l; cember 4823 kunde man derutur härleda den mening, att ifrågavarande hemman borde utgöra ordinarie rotering. I en mellanmening sades der, att från extra rotering äro fria frälsehemman, hvilka enligt författningarne äro ordinarie rotering underkastade. Hvad i en premiss säges, vore icke ett ständernas beslut, och för öfrigt vore der ej nämndt om sådane hemman, som enligt författnizgarne icke skulle utgöra ordinarie rotering. Sådan hade aldrig varit Hallands utsockne frälsehemman ålagd; kgl. brefvet 17356 befriade dem derifrån. Ordinarie roteringen vore öfver allt genom frivilliga kontrakter införd. Flere h:mman i Skåne, hvilka icke ingått sådane kontrakter voro derifrån fria. Att borttaga dessal. förmåner innefattade ing:epp i eganderätten. Vid votering föll utskottets förslag med 48 röster mot 46, hveremot det i reservationen innefattade antogs. I följd af detta beslut, ansågos 2 och 3 punkten hafva förfallit. Den 4:de, att redan inbetalde rotevakansmedel skulle återställas hemmanen och de hittil!s utdebiterade icke uttagas, bifölls. — Hos Bondeständet förekom i förrgår e. m. Statsutskottets utlåtande J4 298, angående uppförande å indragningsstat af de med lagmansembetena förenade inkomster. Lars Larsson kunde icke bifalla utskottets förslag. Det föreföll honom något oegentligt, att vid sådana indragningar bestämma fulla pensioner icke allenast för ordinarie löner, utan ock för uppgifna löneinkomster. Helt annat vore förhållandet med tj-nster, som ej ha annat än li sportler. Här borde endast gifvas pension för hvad lagmännen ha på ordinarie stat. — Rulberg: En del lagmän ha 2400 rdr i extra inkomster, en del intet. Utskottet medger ock, att deras uppgifter äro ofullständiga, men föreslår ändock ersättningarre. Så länge icke Kongl. Maj:t bifallit lagmansembetenas indragning, måste jag yrka afslag. — Ola Månsson förenade sig med Lars Larsson, yrkade återremiss, men ville bifalla förslaget i hvad det rörde ordioarie inkomster. J. P. Danielsson och Tobias Lind instämde. — Per Nilsson betviflade, att ändamålet skulle vinnas genom återremiss. Men den så länge eftersträfvade indragningen af lagmansembetena skulle aldrig åstadkommas, om icke i ersättning beviljades hela lönen i pension. Talaren yrkade derföre bifall. — Anders Andersson från Skaraborgs län anmärkte, attdomrarnes löner i allmänhet utgöras af sportler, för hvilka således måste gifvas ersättning, om någon indragning skulle kunna vinnas. Utlåtandet borde bifallas. Carl Ersson från Westerås län instämde. — Strindlund yttrade, att i händelse man hade någon mening med den ofta väckta frågan om lagmansembetenas indragning, så måste saken fullföljas genom att gifva fall ersättning. I händelse man ej ville bifalla, måste frågan återremilteras för att få rättade misstag i uppgifterna, men att afslå vore detsamma som att. förklara lagmans-embetena böra qvarstå. Slutligen borde man erinra sig, att enligt regeringsformen dylika sysslorsinnehafvare ej kuna afskedas utan ransakning och dom, och derföre blefve det nödvändigt att gifva full ersättning. — Petter Persson och vice talman Nils Persson talade för bifall. — Rutberg medgaf att det vore beqvämt t. ex. för lagmannen i Skåne och Blekinge, att årligen få uppbära 2400 rdr i sportelersättning, utan att göra nägonting. Han fortfor dock i begäran om återremiss, för att ej bevilja någon ersättning efter blotta hugskowuw, — Appelqvist och med honom Jöns Månsson yrkade bifall. — Lars Larsson: Det vore alldeles icke ovanligt, att pensionärer äga förespråkare inom riksstånden, men att de skulle finnas så ymnigt hos Bondeståndet, hade han ej väntat. En pensi.n af 550 rdr bko (lagmännens lön på stat) vore ingen spottstyfver, tvärtom ett rätt anständigt underhåll. De sportler lagmännen uppgifvit vore förtjenta. genom ett mödosamt arbete, men då de fredas från dessa ansvarsfulla göromål, vore det troligt, ätt de skulle företaga något annat för sin bergning. Han fortfor i yrkande om återremiss, och att utskottet mätte tilldela ersättninger efter lag. — Sahlström: De många försöken under föregaende riksdagar att få lagmansembetena indragna, ha strandat gesom Ständernas uraktlåtenhet att bevilja ersättning för förlusten: detsamma skulle blifva följden nu. Betänkligheter kunna möta 2ngående de olika uppgifterna, men sådant vore cn naturlig följd af lagsagornas olika storlek. Hvad Lars Larsson yttrat om förespråkarne, tycktes innebära en indirekt anspelning på något orätt i av ge full ersättning. Om man ansåge för en fördel att åstadkomma indragningen, Vore det enligt lag och rätt nödvändigt att hälla de afgåends skadeslösa, hvarföre talaren tillstyrkte bifall: — Strindlund fann ett misstag i uppgifterna ligga eri, att lagmannen öfver Norrbotten och Angesmanland I