Aftonbladet – 17 augusti 1848, sida 1

i F. BaAsTMANS uti buset JE 8 i hörnet af Hornsoch ;1, 8 efiermiddagen. nära jutländska gränsen, som säkert inom några dagar öfverskrides. Mecklenburgska brigaden står främst; preussiska gardesbrigaden dernäst. I Jutland skall landstormen vara uppbådad och alla män under 50 år stodo under vapen. ) Apenrade d. 8 Augusti. Till högqvarteret Ihafva ankommit en sachsisk flygeladjutant och en nassauisk kapten, för att kungöra ankomIsten till Holstein af förbundskontingenten från dessa länder. Ifrån Nassan och Frankfurt skulle kontingenterna d. 44 inträffa i Altona. Rendsburg d. 9 Augusti. Danska rekognosceringen å Fehmern (som redan i tisdagsbladet omtalades) beskrifves så, som hade tyska artillerielden skrämt bort ångfartyget. Altona d. 40 Augusti. Hannoveranskt artilleri ankom i går på jernvägen, och afgick genast till Rendsburg. Sjelfva riksministern Heckscher säges med en annan diplomatisk fullmäktig komma bärigenom, för att resa till Wrangels högqvarter, och i centralregeringens namn försöka afsluta stillestånd. : Provisoriska regeringen i hertigdömena har Jutfärdat tre förordningar: en om grundoch hypothekskatlen, som blifver 4 procent för vissa egendomar och en balf procent för andra; en annan om inkomstskatt, som blifver ifrån 4 till 4 procent, eu tredje om utfärdande af 334 millioner slesvig-holsteinsk kurant i pappersmynt, som emottages i statens, (bertigdömenas) kassor. FRANERIKE. De sista dagarna i Paris hafva hufvudsakligen upptagits af nationalförsamlingens förbandlingar om Wwyckfrihetslagen angående tidningar; hvarom mera här nedan. Af den berättelse, som polisprefekten numera utgifver hvar femte dag; inhemtas åtskilliga data, som synas tillkännagifva att affärerna fortfara att förbättra sig. Sålunda hade, under de sista fem dagarna, likasom sedan 44 dagar förut, från pantlåneko-toret ett betydligt antal flera panter blifvit utlösta än de derinsatta. Insättningarna i sparbanken hade på de sista 3 veckorna ökat sig med omkring 9,000 francs för hvarje vecka: i förhållandet at 30,000 francs ena veckan, 39,000 den andra, o. s. V. Flere resande än förut hade kommit till Paris och ett färre antal afrest, än de föregående veckorna, och antalet af sysslolösa arbetare hade, på de sista 5 dagarna, minskats med omkring 4,000. Tillsammans voro de som saknade arbete 9,400. Fonderna hade på de sista dagarna varit oroliga och treprocents veko en dag till 441, i anlednivg af ryktet om intervention i ltalien, men slutades med 43, före postens afgång. Det bestyrkes att konung Carl Albert begärt franska republikens hjelp. Den 7 dennes hade begge sändebuden från konungen åler en sammankomst med konseljpresidenten Cavaignac, för detta ävdamål; och denne förklarade då, att franska regeringen redan varit betänkt på saken samt föreslagit engelska regeringen ett gemensamt inskridande; frågan skalle snart afgöras och en bemedling mellan Österrike och Italien af begge makterna erbjudas. En fransk tidning vill veta, att den grund, hvarpå ofvannämnde bemedling skulle hvila, vore: 4) att Lombardiet afstås af Österrike; 2) att det delas mellan Piemont och Toscana, så att det sednare får största andelen; 3) Venedig och venetianska staterna skulle förblifva under Osterrike; 4) Frankrike och Eogland skulle blifva alldeles ointeresserade vid detta arrangement, Inom Frankrike var man mycket orolig öfver Carl Alberts motgångar; och för den utgång italienska sakerna fått, skjutes skulden på förra provisoriska regeringen, som icke genast understödde konungen af Sardinien. Constitutiopnel beskyller till och med Lamartine och hans medbröder, att med afsigt underlåtit detta, för att befordra uppkomsten af republikanska statsformer i Italien. Det är likväl bekannt att efter Februarirevolutionen antogs såsom princip, att ingen intervention i andra staters inre angelägenheter skulle af republikan göras, då ej dessas sjelfständighet hotades på sätt, att frankrike deraf kunde anses hafva något att framdeles för sig befara. Flera makter hafva nu akrediterat sändebud till franska republikens regering; nemligen Danmark, grefve Moltke, Holland, general Fagel, Toscana, riddaren Peruzzi; Neapel, grefve Ludolph och Spanien, riddaren Arnau de Cloiz, Eu nytt tåg af proskriberade junilångar hade afgått från Pariserfästena, utgörande en blandning af soldater, nationalgardister. mobilgardister, ännu i uniform, med arbetare såväl inländske som utlänningar, mest italienare och polackar, men älven en stor hop tyskar, hvilkes namn i franska bladen nu uppgifvas. I nationslförsamlingen hade öfverläggningarne börjat om tryckfrihbetslagen. Under föregifvan le att det blott var meningen, att förslaget kulle gälla intilldess konstitutionen blef utarvetad och tryckfriketensrätt deri bevarad, förvarade ministeren sitt förslag och afvisade derned alla anfallen mot kautionssystemet, Såom det synes; framlade en mängd frisinnade alare utan framgång hos församlingen, det oättvisa och skadliga i detta system och förrdade deremot, att hvarje författare som satte itt namn under en artikel, skulle sjelf ansvara lerför, eller eljest tidningsutgifvaren; men dis.ussionen var ej ändad, och en mängd ta