Ia SEEDA TVO PP ERAALSESAGER LJ nd baten od lunda verkat till landtbrukets upphjelpande och underhållande af intresset för denna modernäIrings framsteg. MAJOCH JUNI-UPPROREN I PARIS. I Efter den officiella undersöknings-kommitteens berättelse. (Forts. från gårdagsbl). I) Bauchard (fortsättande uppläsningen af rapporIten): En af våra första misshälligheter, hade sitt ursprung i Luxemburgska palatset. Louis Blanc I ville hafva en särskild mintster för framskridandet; jag satte mig deremot; derföre att jag fann -Idess princip förfelad; derföre att denna minister -Iskulle anförtros åt Louis Blanc sje!f, och man JIskuile kunnat misstänka hela styrelsepersonalen för latt instämma i hans lärosatser. I Detta omdöme af Arago bekrätas af åtskilliga .Ihittills icke offentliggjorda föredrag, som höllos af -Louis Blanc vid rådplägningarne i Luxemburgska I palatset. Undersökningskommitteen har upptäckt, att hvad pi der yttrades icke blef fullständigt redovisadt i de officiella rapporterna derom. Kommittten har till följd häraf låtit chefen för de der anställda stenograferna på ed afgifva den ordagranna texten af ; I dessa föredrag; och medde!ar här några utdrag af hvad Louis Blanc yttrat. De lyda så: ... Man ordar om alt bafia eller välja cn församling af folkets ombud; det är ni, som äro folIkets ombud; nationalförsamlingen må sammanträda eller icke. så skall den här närvarande, jag hyser den tillförsigten till henne, icke upphöra, ... Nästan barn ännu, sade jag: Denna sam hällsordning är orättfärdig; jag svär inför Gud, I inför mitt samvete, att om jag någonsin kallas att ordna detta orättfärdiga samhälle, skall jag aldrig förgäta att jag varit ett af de olyckligaste bland folkets barn, att samhället förtryckt mig. Jag har Jmot denna samhällsordning, som gör en sådan pmängd af våra bröder olyckliga, aflagt Han-ibals ned... ... När jag yttrat alt proletariatet är slafveri, Ihar jag, varen öfvertygade derom, uttalat ett ord, Iohvars mening jag noga betänkt. Man har förkunnat en allmän valrätt; månne väl folkets vilja uttryckes genom den? Ja. skulle jag svara, i ett I samhälle, der allas vilkor vore jemnlika, der hvar och en ägde fritt utrymme för sitt snille och Isin känsla; men i det närvarande samhället svarar jag nej, tusen gånger nej!... I Veten, mina vänner, att j skolen blifva icke Iblott mäktiga, icke blott rika, utan konungar. Ty alla menniskor äro jemnlika, alla menniskor äro Jkonupvpgar! Sione för återhållsamhet, men tygladt af beslutet att vara verksamma; sinne för ordning, men Itygladt ef viljan att förblifva bröder, och om så fordras, af den bedröfliga nödvändigheten, den väl förstådda nödvändigheten, alt förvendla sig Itil stridsmän! Lefve den republiken, som bringar det derhän, att det icke vidare gifves nägra rika, och icke heller några fattiga... Så väl ur den moraliska, som den materiella -Isynpunkten, är det system, hvarpå samhället hvi lar, ett nedrigt system (un systeme infåme)! Er samverkan är oss nyttig, genom den makt Iden förläfar oss; makten att säga åt naiionalförIsamlingen: Se här de lagförslag vi framlägga; det är icke Albert, icke Louis Blanc som framlägga Idem, — det ör folket, representeradt genom sina fullmäktige: underhandlen med det sjelfva, och nu, sedan det är organiseradt, stöten det tillbaka I om j vågen! (Öfverraskning — långt afbrott.) Ing nting kan bättre än dessa predikningar gifva lett begrepp om den möda, som måste råda bland jbandtverkarnes fullmäktige i Luxemburgska palatset, och de ingifvelser, som de skulle sprida bland arbetsklasserna. Med alla dessa orsaker till oro och omstörtning förmäles en annan, hvilken, hotande redan den 413 Maj, medförde alla sina följder under Junidagarne. I Den 26 Februari hade provisoriska styrelsen, geJnom ett beslut, hvars verkan den icke vidare beI stämde och hvars slutföljder den måhända icke aI nade, fö ordnat att nationalverkstäder skule inrättas, och det omedelbart. I alla mairier öppnaIdes lister, på hvilka hvar och en, som sade sig sakna arbete, kunde anteckna sitt namn, och naItionalverkstäder upprättades den ena efter den andra. Snat tillvexte de arbetslöse arbeta nes anIta; förvirringen steg till sin höjd; då förordnades! im:r Emile Thomas, förut elef i PEcole Centrale! -J(den stora stöjdskolan i Paris), att öfvertaga ledningen af det Le:a, och så grundlades denna olyckliga stifteise. Man kunde förutse att en så oI I fantlig sammanhopning af menniskor skulle från I detta ögonblick blifva en politisk armå, om hvars biträde de olika partierna skulle komma att täfla. Den sansade delen af styrelsen insåg detta så väl, att den vid flera tillfällen sökt värfva denna bjelptropp för sitt eget behof. Den lyckades ock I bärmed i början, men det vådliga vapnet skulle slutligen halka ur dess hand och falla, ännu mera fruktansvärdt, i dess fienders. . Dessa allmänna orsaker till oordningen, hvilka måste utöfva ett så stort inflytande på de ifrågavarande händelserna, framkallade inom styrelsen tvister och brytningar, dem Vi äfven böra omförmäla, emedan politiska personer dervid framträda ) Ipå scenen, hvilka återsynas efteråt, och emedan Idessa uppträden inom styrelsen, genom en oafvislig förbinde!se stå i sammanbang med de yttre uppträdena den 45 Maj och 23 Juni. S 2. Brytningar under provisoriska styrelsen. j En förordning af provisoriska styrelsen upplöste up nationalgardats grenadieroch voltigör-kompanier, och införlifvade dem med hufvudstyrkan. Denna kungörelse gaf anledning tilt en föga eftertänksam demonstration frän dessa kompaniers sida; den 146 Mars: de begärde att få ätertaga sin förra ställning. Det behsfdes icke mera, för att dagen derIPå föranleda de redan genom LuxemburgkonferenI serna och nationalverkstäderne upphetsade folk passtonerna till ett infell på platsen utanför provisoriska styrelsens residens, och till och med i dess eigen räådplägningssal. os a Besvärande vittnesmål hänvisa härvid på mr Caussiditre, p Caussidiere. Det är sannt. . ; Bauchart fortsättande läsningen): ... soch på mir Louis Blanc, såsom rörelsens ledare, Dessa första oroligheter fingo stort genljud hos massan, och äfven inom de till republikens yvärn! rustades leder. Sålunda hörde man de mest anar-! kiska frågor göras kandidaterna till befälhafvareplatser vid nationalgardet, när valför återbesättande af sådane platser förehades; t. ex. ; Om nationalförsamlingen icke fullkomligt in-) stämmer i våra åsigter: är ni då beredd att uppträda emot den? : ål Motsvarande frågor gjordes samtidigt till föremål Iför öfverläggningar inom ett sällskap, som kallade 8 PT FIER ) PY SE TER 1 Fare SA NN Å Å