RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. Vid kämnersrättens första afdelning afdömdes d. 8 Augusti ett skuldfordringsmål, af tvetydig beskaffenhet. Exekutionsbetjenten J. F. Hagström, som nekat för namnteckningen å en skuldsedel för ett belopp af 500 rdr bko jemte ränta, utgifven till sedelha:varen d. 24 sistl. Februari, och försedd med Hagströms namn, har ej kunnat öfvertygas om att bafva skrifvit eller låtit skrifva nämnde skuldsedel; men, enär ej mindre i målet edeligen hörde vittnen, än äfven Hagström sjelf, medgifvit att ifrågavarande skuldsedel är, så till stilen som namnteekningen, alldeles lika med Hagströms stil och namnteckning; och med afseende å hvad i öfrigt under rättegången förekommit, bindande omständigheter och liknelser förefannos emot Hagström derom, att han sjelf skrifvit förevarande skuldsedel: ålades Hagström att, enligt 47 Kap. 30 och 31 SS Rättegångsbalken, d. 5 nästkommande September med ed sig värja. Gitter Hagström en sädan ed gå, skulle han från käromålet helt och hållet befrias; men i motsatt fall förpligtades han till innehafvaren af ifrågavarande skuldsedel genast erlägga dess belopp och ränta, hvarförutan Hagström, derest ban åt eden bruste, jemlikt 9 Kap. 41 Handelsbalken och Kongl. förordningen d. 30 Maj 4835, fälles att, såsom den der sanningslöst sin hand och förskrifning nekat, böta bälften af det belopp han vägrat gälda, med 250 rdr bko. Båda parterna hafva erlagt vad. — Den 7 Augusti fälldes vid Kämnersrättens 1:a afdelding handelsbetjenten Carl Reinhold Wiberg, som försålt en lek renoverade kort och försett den med ett omslag, hvars beskaffenhet icke var enlig med de föreskrifter, som kongl. förordningen den 23 Februari 4842 gifver, — att böta 50 rdr bko och utgifva åtskilliga ersättningar; angilfvarens, betjenten Anders Molins, ensak.