Köpenhamn d. 5 Augusti. Man känner nu här nationalförsamlingens i Frankfurt krigiska beslut (se Tyskland), och väntar i anledning deraf, att de andra europeiska makterna skola taga ett bestämdt parti i den blifvande striden. I Faaborg har krigsministern Tsherning blifvit på ett utmärkt sätt emoltagen af folket. Deremot synes ministern för kolonialärenderna, Bluhme, icke vara väl ansedd. Fedrelandet, yttrar, med temligen oförställda ord, sitt missnöje öfver att ingen förändring skett i styrelsen af danska vestindiska kolonierna, och att hr von Scholten bibehålles. I danska ostindiska besittningarne står ej heller väl till. Innevånarne på ön Car, en af Nicobariska öarna, hafva der planterat engelsk flagga och vilja ställa sig under engelskt skydd. Danska krigsskeppet Valkyrienv, skulle från Madrid gå till Nicobarerne, och sedan återvända hem. Köpenhamn d. 7 Aug. Sedan man på samma dag här emottagit underrättelsen, att ty-ls ska riksföreståndaren redan eftergifvit för Preussens bestämda: samtycke till vapenhvilan, och detta tycktes bekräftadt af Wrangels tillbakamarsch till Apenrade och Kroghs till Hedersted, samt några timmar derefter tyska nationalförsamlingens förhandlingar med ministrarne Schmerliogs och Peukers hotande tal, hade detta väckt stor förvåning. Man frågar sig hvad nu häraf skall blifva, och om Konung Oscar och lord Palmerston ännu skola tro på fred, under det att tyska härarne vältra sig emot Danmarks gränsor? Imedlertid afvagtas ännu med förtröstan, hvad vår regering och dess allierade ämna företaga; och man hoppas att söndringen inom Tyskland äfven skall komma oss till bjelp. Det är bekant, att holländska trupper besatt Limburg, så att Tysklands eröfringslust åt det bållet torde råka på binder; och hvad Österrike angår, synas dess trupper behöfvas åt andra håll än norden. Preussens biträde torde ej heller blifva att vidare påräkna för förbundets eröfningsI Planer. ö Till sjöministern hade rapport ankommit.!p att krigsbriggen St. Thomas, med sina bevä-lle rade båtar, d. 3 och 4 Aug., tagit två preus-v siska, till Stralsund hörande fartyg, en skonert 4 och en slup. Fartygen bade med ångfartyget 2 Waldemar) redan anländt till Köpenhamn. la En jagt bade blifvit tagen, som skulle in-ls smuggla smör till insurgenterna i Slesvig. : SPANIEN GC Såsom ersättning för det drottningen ickelii fått en arfvinge väntade man dagligen enke-lu drottningens nedkomst med ett tionde barn åtir Munoz. ti Generalkaptenen i Navarra, Lambier, hade rapN porterat, att carlistiska rörelserna derstädes blif.. vit fullkomligt undertryckta. FRÅNERIKE. Det intressantaste, som förekommer ifrån Paris är en utomordentligt liflig och dramatisk session i nationalförsamlingen, i anledning al det förut omnämnda förslaget af Proudhon, Denne person, som tillhör den sociala skolan, och drifver sina läror så långt, att ban förklarar -eganderätten för en stöld, samt vill tillintetgöra familjen, hade, såsom vi förut omnämnt ingifvit ett förslag, att lagstiftande makten skulle befalla alla byrors och räntors nedsättande med en tredjedel: hälften af denda nedsättning, eller en sjettedel skulle gå till staten, som efter motionärens mening derigenom skulle få en tillräcklig ersättning för alla utskylder, samt dessutom fonder till industriens upphjelpande, emedan denna besparing räknades till. 4,500 millioner, och den öfriga sjettedelen skulle efterskänkas hyresmännen och gäldenärerna. Finansulskottet dit denna motion remitterades, uppdrog åt hr Thiers att uppsätta svaret på densamma, och detta betänkande, som blet emottaget med allmänt bifall, uttryckte, under respekterande af yttranderätten och motionsfriheten, likväl det strängaste ogillande af motionens innehåll. Hr Thiers har dessutom deruti genom en intressant kalkyl visat, att man genom verkställighet af Proudhons förslag icke skulle kunna erhålla åt staten mer än 320 millioner i stället för de beräknade 4,500. Här måste det förefalla nästan otroligt, att så MyCcket besvär skall behböfva i Frankrike påkostas på veaerläggningen af sådana satser, som de ifrågavarande. Hr Thiers har äfven yttrat sig öfver denna serskilda del af frågan, och visar att, i så upprörda tider, som den närvarande, det icke går an att söka undertrycka några ideer, huru orimliga de än må vara. Man måste ingå deri och söka verka på öfvertygelsan till deras vederläggande. För att gifva ett begrepp om karakteren af det ogillande, som uttrycktes öfver motionen, bör härvid nämnas, att sedanl hr Thiers sagt, att man måste respektera filosofers och tänkarens rätt, att i sin studerkammare kunna få sätt: hvad som helst i fråga, och att i vetenskapliga skrifter publicera sinal tarkar, tillägger han följande: )Men när vissa hufvåden, trädande utom ringen af sina ensliga och sorgbundna spekulationer, våga, att under perioder af medborgerligt krig såsom nu hos oss, då de falska idterna sätta brottsliga armar i rörelse, begagna sina egna villfarelser såsom ett retemedel för att bringa en missledd massa i jäsning, så blir det, äfven under respekterande af friheten hos dem, som deraf så illa begagna sig, en pligt att stämpla det bedröfliga bruket deraf med hela klandret af den allmänna fördömelsen. När ou frågan förekom hos nationalförsamlingen och motionären Proudhon tog til ordet, samt dervid med ctt stort kurage försvarade sina satser, gaf della anledning till en mm I MMM SN An en RR Ar MN OA DE AR DN AA RR SR DD DD AG MD