Aftonbladet – 10 augusti 1848, sida 3

NORGE. Underrättelserna från Norge angående vädereken i slutet af Juli och början af Augusti åta icke fördelaktigt för skörden. Väl hade nan på de flesta orter, oaktadt det kalla väret och brist på solsken, fått berga in temigen med hö; men som regnet börjat blifva hållande, hade slåttern icke kunnat afslutas ch för höstsäden syntes skörden betänklig. I norska tidningar läses, att vid Saune gård Tunö en gräfniog skett på ett ställe nära sården, der gammalt folk : påstått, alt några svenskar, som stupat i kriget 1814, skulle blifvit begrafne; att man anträffade en kista, som visade tydliga spår af att hafva invehållit liset al en militär, nemligen knappar, skor och emningar af en uniform, samt att man omring kistan funnit flera menniskoben. De i sistan funna qvarlefvorna ansågos vara af en sfficer. Grafven tillkastadss och förvaltaren på Saune gård, hr Hansen, har låtit omgifva platsen med ett staket, samt uppsätta en huggen sranitsten, hvarpå står ett jernkors, med åralet ,41844,. Vid monumentets blottande var en talrik församling närvarande och amtmannen höll ett för tillfället passande tal. Uppsiften att någon svensk officer skulle stupat rid en affär på Tunö saknar all grund. Enlast 2 man af Westgötha regemente blefvo lödade (1 ofticer, d. v. löjtnant Mannerstråle, L underofficer och 42 man sårades) i atfären rid Issebro, hvilken affär måtte vara den som nenas, då en strid vid Saune omtalas. Af snapparne borde dessutom kunna synas, af hvad regemente den förmodade officeren varit, Från Trondbjem skrifves, att tvenne med nycken omsorg huggne granit-minnesstenar lerifrån blifvit afsända, för att uppsättas vid len nya Jemtlandsvägen. Den ene skall uppsesas till minve af Carl Johan, under hvars :egering den nya väganläggningen började, och var följande inskrift: Carl Johans Vei 1835, 2000 fod over Harfladenn. Den andre komner att stå vid den klef, som bär Carl Johans amn, och bar till inskrift: Carl Johans Klev, 1835).