Aftonbladet – 8 augusti 1848, sida 3

BLANDADE ÄMNEN: il TILL HVAD PRIS KAN EN MENNISKA LEFVA I SvERIGE? I en tid då så mycket talas och skrifves om pauperismen, torde svaret på ofvanstående fråga ej vara utan vigt. Mön har svårt att erhålla några säkra data i detta fall, men nedanstående uppgifter öfver kosthållningen vid lasaretterna i de olika länen torde någorlunda kunna utvisa förhållandet. Att kostnaden blir något större för en arbetande person faller af sig sjelf. Mathållvingen har uppgått för person på dagen i Upsala län till 6 sk. 44 rst, Skaraborgs do till 7 sk. 44 rst., Kronobergs d:o till 8 sk., Jönköpings d:o till 8 sk. 4 rst., Linköpings d:o 8 sk., Calmar d:o till 9 sk., Örebro d:o till 41 sk. 4 rst., Gefle d:o till 9 sk. 4 rst., Fahlu d:o per medium 40 sk 6 rst., Hernösands d:o till 10 sk., Westerbottens d:o till 44 sk., Norrbottens d:o till 40 sk. Malmö d:o till 6 sk. 4 rst., Christianstads d:o till 8 sk., Halmstads d:o till 40 sk., Götheborgs d:o till 8 sk., Östersunds d:o till 13 sk. 4 rst. Denna tablå kan gifva anledning ti!l hvarjehanda reflexioner, och roligt vore att tillika veta cagspenningens belopp. Man måste också ej glömma kostnaden för rum, värme och kläder. Dagportionen för en korrektionist i Stockho!m går till 5, sk., och när alla öfriga kostnader tilläggas, går det till 417V, sk. för dagen. Hur mången skulle ej önska alt för denna ringa summa vara född, klädd, herbergerad, vårdad? Det låter sig ej göra annorlunda än genom fabriksmessig ocb gemensam matlagning i stort: — ett slags kommunism. Mycket förslösas genom de många små enskilda hushållen. En arbetare med hustru och 2 å 3 barn lärer väl svårligen taga sig ut under 32 sk. bko om dagen, och huru ofta går icke dagspenningen under detta belopp? När hungersnöd herrskar, så minskas folkökningen, sem nan kan se af Tabellverkets uppgifter. Detta är en mnaturlag. Vår allmoge lefver mest för dagen. Om näringsmedlen falla i pris, så arbetar den så mycket mindre. Förtjensten äter arbetaren upp, emedan han vet att ingen bevillning kan drabba det som ligger i magen. En jemförande tabell öfver lefnadskostnaden vid fängelserna och fattigförsörjningarna skulle vara upplysande. Amnet synes oss vara af stor statsekonomisk betydelse och förtjente att behandlas med grundlighet och utförlighet, likasom det skulle vara af intresse alt få en noga beskrifning om allmogens dagliga lefnadsordning och födoämnen-i de olika provinserna. En Dalkarl af arbetsklassen lefver t. ex. hufvudsakligen endast af mjölgröt och salt strömming, och har ej alltid tillgång till svagdricka eller mjölk; detta skiljer sig betydligt från hvad en arbetskar! i Skäne eller Östergötbland fordrar för sitt lifsuppehälle. (T. f. F. L. o. St.) — DET ENIGA FRIA TYSKLAND. På marknaden i Weimar körde man bort de preussiska skräddarne och skomakarne med deras varor. De preussiska bjaltarne af saxen och sylen lemnade det icke ohämnadt; på nästa proussiska marknad fördrefvos de welmarska skräldsrne och skomakarne. — I det lilla, sam i det stora — Den stora prosperitet, Förenta Staterza njuta i materiellt hinseenda, lika mycket som i religiöst och andligt af alla sleg, har till en icke obetydlig del sin grund i en offentlig, i Amerika befintlig institution, kellad Board of Patents (Patentbyrä). I detta land, göres ingen upptäckt, ingen Uppfinnivg icom brad gren som helst, utan att genast bringas ej allenast till deras kännedom, som omedelbart intressera sig för saken, men till hela amerikanska folkets kunskap, medelst de två tusen och några hundsade tidviogar, hvilka utkomma i detta vidsträckta lands olika delar. Men deta är på iångt vär icke allt som här göres för spridande af ider och praktiska kunskaper. Styrelsen sjelf drager försorg om att åt dessa kuoskapers meddelande gifva den största möjliga utsträcknirg; och för detta ändamål! har bxard of Patentso blifvit inrättadt,