Aftonbladet – 8 augusti 1848, sida 2

ig engelsman på den europeiska kontinenten. Jag kan icke förstå regeringarnes trångsinthet, att vilja se en demagog i en britt. Hvarje gentelman är ganska naturligt en rojalist, och kan ej kompromettera 8:g som apostel för någon Dy sakernas ordning. Den verklige unge gentelmannen på Nordstjernan gör emellertid ett undantag ; msn emedan han vlifvit uppfostrad i Buenos Ayres, i förbund med unitarior. Haf ögat på honom! Och ru, god natt! Tag änpu et gles! Dat är midnatt; vi må sluta vära arbeten.n Hr Prole tömde ännu ett glas, och sedan följde honom hufvudagenten för det europeiska och argensinska sploneriet genom trädgården, stängde porten ych husets dörr efter honom, steg sådan uppför de rånga trapporna och försvann i bakrummets alkov. FEMTONDE KAPITLET. TYNGDEN FRÅN HJERTAT. Nästa söndag var allt i rörelse i gamla hr Thomsons landthus vid Bota Fogo. Med undantag af baron von Spandau och dr Thorfin, var visserligen ingen särskildt bjudea, men icke destomindre gick allt högtidligt till, emedan ms Fanny och mr Ro9bert från Buenos Ayres hade snländt, och hr Thomson varit enkling i tre år, för fjerde gången. Det var ingalunda den dag, på hvilken hans sista oförikneliga trefliga hustru hade skiljs från detta lifvet. — Nj! Dylika dagar, af hvilka han hade fem att fira, ty han räknade härtill äfven sin Westindiska fästmös dödsdag, hade i tre år blifvit tillbragt mycket allvarsamt och ensligt. Trapporna på venstra sidan om dörren, som ledde från gröra förmaket till Romeoträgården, Voro på sådane dagar behängda med myrten och krusflor. Hr Thomson hade dagen förut, efter lång öfverläggning med en engelsk bårfrisör, låtit klippa sitt tunna hår å la Romeo och hade redan vid frukosten visat sig i half galla, emedan han af en händelse hade klädt sig tidigare än vanligt, och emedan ms Fanny fråa Buenos Ayros satt honom närmast. Klockan var mot ett. Dr Thorfin och mr Robert hade redan ankommit ridande, den blå vagnen återvände från staden och förde ms Susanne och ms Fanny från den engelska kyrkan, hvarest den katholska ladyn från Buenos Åy:es tilläfventyrs framburit sin dyrkan med lika mycken andakt som den engelska, hvilken hörde till en sekt, som knappast åt kött eller icke tålde musikinstrumentar. Kärlek gör menniskor fördragsamma, och emedan ms Susanna nu trodde att baron von Spandau älskade hona till förtviflan, betraktade hon alla icke kristna, d. v.