FFALIENSKA OPERAN. Beatrice di Tenda, opera seria af Bellini. Det moderna Italiens opera seria är i sanning ett besynnerligt ting, Det är en valsande, marscherande, polkande tragedi, med en viss illsats af tårmildhet — och denna är det, som ätter tålamodets dygd på de allvarsammaste profven. Man tycker sig se en tragisk händelse framställd i tapisseriarbete: broderiet är hufvudsaken, och dettas utförande ådrager sig mesta uppmärksamheten, Den tragiska effekten sf en sådan tafla är visserligen klen — men deremot har man en elegant salongsmöbel, som ej heller är att försmå. Huru den olyckliga Anna Bolena vid schavottens fot broderar sina smärtoutgjutelser, buru hon med praktdriller på läpparne sjunker i dödens armar, hafva vi förr bevittnat, och att den e) mindre olyckliga Beatrices filosofi öfver döden ir ungefär lika beskaffad, har man i dessa dasar haft tillfälle att inhemta. Donizetti excellerar uti den dansanta, Bellini derjemte isynnerhet i den gråätmilda tragedien, eller hvad Scbiller kallar nasser Jammer. Bellini har imedlertid onekligen uppfunnit många rätt vackra melodier, dem man med nöje hör såsom konsertnummer eller vid pianot, men då de pågå en bel afton och dertill i förbindelse med en handling, hvarull de hafva föga relation — då längtar man till finalet. Det eleviska uti hans pathos urartar nemligen alltför ofta till slapphet, som äfven uttalar sig i den torftiga barmonien, de entoniga basarne och SKR DS STERN TER SA SER AE TAS RTSOERST i ———— RAN