Aftonbladet – 4 augusti 1848, sida 2

samma landtmannalif han förer, stärker hans helsa, gör hoaom ihärdig och duglig till många i fält förefailende göromål. Då han af fri böjelse emattat soldatlifvet och gjort det till sitt lefnadsy ke, går hah äfven med mera villighet dess skiftande öden till mötes, än den, som utan inre kallelse, på grund af en lag, som snart skulle anses tyrannisk, tvingades att, emot sin vilja, underkasta sig krigstjensten. Hoans långa tjenstetid inplantar hos honom en krigslydnad och en disciplin, hvilken man förgäfves skulle söka tos en på endast nationalbeväpningens grunder bildad trupp, och denna omständighet, vi förening med hans öfriga förhållanden, gör bhonem dessutom mindre benägen för rymning. Spridd öfver hela landet, utgör den indelda armåeen en stam, synnerligen lämplig för beväringen, och skulle ujpfylla detta ändamål ännu mera, derest soldatertres utbildning ifrån början blefve fullständigare och undervisning dem meddelades i alia till soldatyrket hörande: delar. I detta fall finnes väl en brist, men denna brist kan afhjelpas genom en ändamålsenligt ordnad rekrytexercis.n En sådan organisation, stark i sig sjelf och genom de ärofulla minnen, den för svenska hären bevarar, kunna Utskotten destomindre tilstyrka att tillintetgöra, som dess vidare utveckling efter tidens fordringar utan svårighet låter verkställa sig.n Utskotten medgi!va indelningsverkets intrasslade och omilitäriska former, men anser det icke dess mindre vara det för Sverge mest passande organisationssystem! Den motsägelse, som häri innefattas, torde ej böra lemnas osnmärkt I förslaget har ingalunda klandrats indelningsverkets hufvudgrund med hänseende till de tidsförhällanden, då det inrättades, men deremot bar i förslaget detsamma ansetts olämpligt för nutidens behof, till en del med anledning af dess, af Utskotten medgifna, brister. Att indelta armeen är egendomlig för Sverige, måste väl ej vara ett skäl, stt den bibehålles om men icke anser den ändamålsenlig? Au indelta earmå-n är nationel medgifves; men en på allmän nationalbesäpning fotad armåe är det ej mindre. Har beväringsynglingen ej ett torp till brukning sig upplåtit, så äger han ofta dels egen gärd och grund, dels en familj. som han har lika kär som den iadelta soldaten har sin. Det arbetsamma landtmannalif som massan af beväringsycglingarna fira, göra dem ej mindre bärdiga och dugliga, till i fält förekommande göromål, än den indelte soldaten. Har den af fri böjelse bland stammen ingångne mannen mindre gjort till sitt lefnadsyrke militärståndet, än den ind-ldte soldaten? Jag tror motsatsen, då ej allenast utväg till dess befordran är öppnad, utan äfven bättre är sörjdt för dess framtid och ålderdom. än för den indeltes. j Disciplinen beror ej slienast på en lång tjenstetid, utan äfven på det sä:t, som tjenstgöringen verkställes. Den föreslegna stammen är icke mindre spridd öfver hela landet än nen indelta armeen. men är vida nera i tillfälle fullgöra sitt monitörskap för beväringen än den sednare, i följd af den högre svldatbildning, som blitver densamma bibringad. Skulle indelta armveen i det sednare afseende blifva jemngod m:d den föreslagna stammen, så erfordras: 1:0 Ett förändrat rekryteripgs:äst d. v. s. att antagningen ej skedde som nu. nära nrog för lifstiden, utan endast för ett minire antal år hvarje gång, efter hvilkas förlopp befatet skull ega rätvehet att förnya eller upphäfva kontraktet. 2:0 En vida lärgre årlig öfningstid. TIngendera delen kan förenas med indelta soldetens närvarands eflöniogssatt. Tror någon för öfrigt att rustoch roiehållare skulle på in på det förra, när deras utgifter derigenom betydl gen blefvo forörade genom en ofta förnyad lega? Huru skulle väl den indelta soldatens ekonomiska ställning blifva genom det seduare, som förhindrade hovom lägga nödig hand vid det jordbruk och arbete, af hvilket han påräknar sin naring? At svenska indelta armeen bevarar arofulla minnen jäfvas af ingen, men stg:r ej äbven g rde-regementerne, artilleriet och kronprinsens husarr: gemenie, för att hålla sig till nuvarande körpser, lika ärofull: minnen? Dessa förhållanden få dock icke, enligt milt förmenande, sökas uti :ekryteringsoch aflör irgssätien, utan deruti; att båda truppslagen ao Svenskar, varit lifvade af en god anda och väl anförda. Hvilket regem n!c, för att håla siz till kavalleriet, åtnjuter säl med sörre rättvisa anseendet att vara det försa inom vapnet, så väl hvad manöverfärdighet som den enskilda militarutbildninvgen angår, än kronprissens husarer? Detta regemenie är dock icke indelt, utan i det närmaste organiseradt som a-mceen tniigt förslaget, Oak adt utskorten lamnat oanmärkt, bvad jag yttrat om indelta srmtens dyrhet framför alla andra truppslag, bör jag. då exemplet ligger för handen, ej underlåta att derom yttra några ord: S Vi hafva nu ett sörre troppintal sammandragne; hvad företer sig väl bärvid med hänseer de till kostnaden? jo! att indelta svldaten kostar statsverket presist lika mycket som den värfvade, och det oaktad: fortgår rustoch rotehöllarnes w gifte: för densamma oförminskade; denna summa är likväl ej Inågot lappri, då den för tela indelta ermten upp: lgår till cirka 2,0006,009 rde årligen. . Hvad är likväl vinsten imed denna så dyra arme? jo! aut vid hvuje förminskning i d s3 leder, något som i betydlig mån kan äga rum, då det verkligen kommer att gälla; då vi, i sttället för att gå med, komma stt gå emot grannen i öster, så är det ingen avni:n in den nu oöfvade P-väringsynglingen sem får istaga platsen, och bördan i fördubblad mån således falla på nationen. Synnerligast på den jordbrukande klas:en, hvilken EN en stor del ej är li tilfälle, att genom legning befria sig från beväi ringspligten : fullgörande Bet: yggår liky I alla de med landtförsvare!s närva:ande organisation förenade uppoffringsT försvarit ar gen strand, egen sjelfständighe:? Jag tror, det ej. Då, i anseende till bved sålunda blifvit ytptradt. utskotten icke kunna dela moiionärens påsigter Om fördslarne af hr Stjernsvärds ifrågavarande förslag, föjer äfven deraf, at: utskotten I pieke kunga tilstyrka den af hr Ekhom väckta motion, att en kommitte måtte nedsävas for att I samma förslag granska; hvadan utskutten tillstyrkan, att nutionen i denna del må förfallan. Skulle efter hvad i föregående blifvit yttradt, emot förmodan några anmärkningar ovederlagda qvarstå af dem, utskotten mot förslaget anfört, torde de likväl icke vsra af den betydenhet, att de I bordt hindra bifall till den gjorda motionen, a: tunIderdån:g begäran måtte göras om nedsättnivg af en sommitt till granskning af förslaget. ; i ;Motionären har jemvälföreslagit en kommittees nedsättande för att utarbeta, och till Rikets tt sammanträdands Starnder afgifgifva ett fullnot Nlåtanda om få erkets lämpligaVe OT nde