Aftonbladet – 3 augusti 1848, sida 2

Article Image
Från Jassy förmäles, att de flesta Bbojarer ch främlingar hade lemnit staden i anseende ill ryssarnes antågande. — Till den 43 hade: 11,000 menniskor blifvit i Jassy bortryckta af coleran. TURKIET. Konstantinopel den 42 Juli. Porten tycks egna den allvarligaste uppmärksamhet åt ställningen i Donaufurstendömena. Sistuliden fredag mönstrade sultan sjelf en armekår af 49 bataljoner infanteri och 4200 man kavalleri med ett batteri om 42 kanoner, hvilken dagen derpå uppbröt mot Donau. Den för mnärvarande disponibla armeen vid Bagdad hade fått befallning att med ilmarscher begifva sig till Konstantinopel. OSTINDIEN. Sista posten från Madras af den 40 Juni medför underrättelsen om ett anslag emot engelsmännen i Lahore, hvilket skall stå i sam— manhang med de förut omtalade morden på engelska agenterna i Multan. Den beryktade Ranih, maharadschans af Lahore mor, som säges hafva stått i spetsen för äfven denna intrig, — den hon då måste ha ledt ifrån det bergiäste, dit hon under engelsk bevakning var förvisad — hade nu blifvit förd bortom Setletsch och skulle hädanefter vistas i Benares. Flera officerare och soldater af sejk-regementernap. hvilka öfverbevisats att vara medskyldiga, hade blifvit afrättade. Upprorsrörelserna i Multan bade väl icke spridt sig vidare; men det var ändå afgjordt, att engelsk krigsmakt skulle uppbryta dit i nästa September eller Oktober. NORDAMERIKA. Från Boston underrättas man ändtligen den 42 Juli, att Nordamerikanska Förenta Staternas president har utfärdat kungörelse om ratifikationen af fredsslutet med Mexiko... — Tillika har kongressen fått ett bådskap om bevillning af 20 millioner dollars, såsom ersällning åt Mexiko för afträdt landområde samt om utnämning af fullmaktige till gränsregleringen och ordnandet af handelsförbållanderna med Mexiko. Den med förra posten omnämnda upprorsrörelsen i Mexiko, af expresidenten Paredes, bekräftar sig; Paredes hade bemäktigat sig staden Guanajuato och utfärdat ett manifest emot regeringen. Nuvarande presidenten, Herrera, bade utfärdat ett motmanifest, hvari han manar medborgarne till vapen för den lagliga styrelsen,

3 augusti 1848, sida 2

Thumbnail