Aftonbladet – 3 augusti 1848, sida 2

jelf till sina politiska vänner skall hafva yttat, att han icke ämnar lemna sin plats i na-c ionalförsamlingen förr än densamma grundlagt! Tysklands enhet, för kvilken han, i förening ned tvenne bröder, inträdt inom de politiska 1 skrankorna. POLEN. Gazeta Polska berättar att Ludvig Mieroslawski, insurrektionens hufvudman, natten till den 24 Juli skyndsamt lemnat Posen. Man trodde att han ämnade ställa kosan till Frankrike. SCHWEIZ. Kanton Zirichs Stora råd har den 24 Juli enslämmigt antagit den nya grundlagen och beslutat att förorda den till antagande hos folkförsamlingarne. ITALIEN. Den med förra posten såsom pofficiell från Florens förkunnade nyheten, att romerska mi-. nisteren förklarat sig för Roms provisoriska styrelse, har icke bekräftats med dagens post. Anledningen till ryktet finner man af en artikel från Rom af den 43 Juli, enligt hvilken. Mamianis minister, som icke öfverensstämmerl med Pius sjelf i krigsfrågan, begärt afsked, men icke fått det, utan fortfarande sköter ärenderna efter sina åsigter, hvilka äfven instämmal med romerska representationens. Verkliga förhållandet är alltså, att ministeren styr de verldsliga angelägenheterna fullkomligen sjelfstän-) digt, men att den fortfar dermed enligt påf-l vens önskan och emot sin egen. Sicilianska parlamentets valakt har följande officiella text: Hertigen af Genua, konungens af Sardinien andre son, kallas, i öfverens,stämmelse med grundlagen af den 40 Juli 4848, att regera i Sicilien. Han kommer att! föra titeln: Albert Amadeus, genom rikets grundlag konung af Sicilien. Han skall inbjudas att antaga kallelsen och att aflägga den i grundlagens 40:e artikel stadgade ed., Sedan generalerna Busacca, Lanza, Grossi, Winspeare och Nunziante sammandragit en ordentlig här och lidit flera nederlag, lyckades det ändtiigen för de kungliga tropparne att inrycka i insurgentresidenset Cosenza. Nunziante skall hafva opererat så slätt, att Winspeare kommer att allösa honom. Imedlertid hade revolutionsstyrelsen — den s. k. Provisoriska kommittgen, — redan flera dagar förut förflyttat sig till Catanzaro, men der hade erkebiskopen medelst presterskapet förberedt en reaktion, så att kommitten måste flytta vidare, upp i bergsbygden. Longo förmådde icke hålla sig mot det talrika kongl. artilleriet; och det låter icke förneka sig, att Kalabreserna lidit betydliga förluster. Men det skulle vara dårskap att derföre tro upproret i Calabrien vara qväfd!; bästa beviset på motsatsen är de nya sändningarne af troppar och krigsbehof till den emot insurgenterna kämpande hären. Winspeare, som fått öfverbefälet efter Nunziante, är en skicklig general. Flera städer i Calabrien, såsom Pizzo, Monteleone, Filadelfia, äro dels nedbrända, dels brandskattade och utplundrade; der de kongl. tropparne finna sig öfverlägsna, rasa de med otyglad grymhet. Sicilianska fångar nedstötas utan omständigheter; kalabresiska skonas mera. Deputeradekammaren i Neapel hade den 14 Juli hunnit upp till ett antal af 4435 ledamöter; deribland äro äfven några frisinnade, t. ex. den unge hertigen af Proto — om det kan anföras som ett bevis derpå att han undanbedt sig titeln hertig. Man har äfven i denna kammare föreslagit afskaffandet af excellenstiteln, I dylika sakery — anmärker berättaren — näro Italienarne stora; men i vigtigare små och ömkligan. De af Schweiziska Edsförbundsdagen till Neapel afsända ombuden, till undersökning af Schwcizertruppernas förhållande under uppträdena i sistl. Maj, voro sysselsatta med att häröfver höra vittnen; men de: flesta vittnena vägrade att underteckna sina utsagor, och kunde derföre tillerkännas föga trovärdighet. Mängden ibland dem berömde Schweizarnes måtta och mensklighet, och härom instämde till och med infödda neapolitanska officerare, hvilka annars alltid utmärkt sig genom sin afund emot de utländska garderna. Venedig den 45 Juli. I dag kl. 9 f. m. förkunnade 21 kanonskott från den hampnbevakande fregatten, att piemontesiska troppar anländt till stadens ytterligare beskydd emot österrikiska tropparne, och till bekräftelse på det af den fordna och förnyade republiken beslutna införlifvandet med konungariket Öfra Italienn. DONAUFURSTENDÖMENA. Från Wallachiska gränsen den 414 Juli. Provisoriska styrelsen i Bucharest var, efter ryssarnes framryckande till Fokscbany, alldeles rådlös; imedlertid rådde fullkomligt lugn, sedan de flesta propagandistiske bojarerna flyk tat. Eoligt ryska generalkonsuln v. Kotzebues meddelanden skulle, i det hela, 50,000 man ryssar inrycka i furstendömena och 40,000 ofördröjligen tåga till Lilla Wallachiet vid Serbiens gräns, För att bemantla skälen till tropprörelsen hade Ryssland ännu förfarit fullkom2 efter gällande traktater; ty samtidigt med ryska truppers intåg norrifrån, hafva 41200 man turkar inryckt söderifrån i Gorijevo, för att der garnicoan an. 21 21. 13. fFlisekt Adaga