Aftonbladet – 2 augusti 1848, sida 3

nanda ar menlogen, alt vapnen SKUNC UCBAItS al kommunen, och det kan verkligen hafva skäl för sig, att kommunen om de erforderliga vapnen anlitas i första rummet och staten uti det andra, ehuru det icke bör förbises, att hela kommunen ännu icke tillkänneagifvit sig önska den ifrågavarande gardsinrättningen, om det än kanjvara. att hoppas, det den tid icke kan vara långt borta, då Sverges kommuner hvar för sig skola förslara sig vilja bilda afdelniogar af ett allmänt medborgaregarde, säsom et säkraste värn för landets försvar och inre lugn. Aftonposten säger videre, att anslag för munderingspersedlar fordras af staten, men om dessa förekommer icke ett ord uti någon af hela förslaget. Således en osanning, ifall det icke heldre låter sig antsgas, att Aftonposten förblandar mundering med beväring. Aftonposten öfsvergår härefter till en undersökning om, hvilka af hufvudstadens invånare beslutat det ifrågavarande uttlåtandet, valt kommitterade och gillat det förslag, som nu, såsom det heter, skall frambäras till thronen, såsom ewt slags opinionsyttring från hufvudstadens befolkning. På alla dessa frågor om, hvilka de varit, som haft sin hand med uti petionen och förslaget, är icke något annat att svara, än att det vaiit en del af hufvudstadens befolkning. Endast i denna egenskap hafva petitionärerna uppträdt. De hafva icke tillmätit sig anspråket att tala uti hela denna befolknings namn, såsom Aftonposten också osannfärdigt påstår. Vidare anfaller A. P. t. f. öfverståthållaren derföre, att denne förmenas icke från sammanträdet i medlet af Juni hafva uteslutat dem, hvilka icke voro bland petitionärernes antal. Hyadan denna i sådan hast påkomna aktningsvärda månhet om desse petitionärers rätt? An om petitionärerne sjelfva icke betraktade sig såsom ett så exklusivt sällskap, utan i likhet med flera andra dylika icke hade något emot att tillåta hvar och en, som intresserade sig för den sak, petitionärerne afsågo, att deltaga uti sällskapets öfverläggningar och beslut? Kanske A. P., som icke lärer sakna bekantskap med Englands seder och b-uk, kan säga, om icke så tillgår vid dess stora folkmöten och vid afgifvande af petitioner derstädes. Hade petitionärerne befarat, att de blott utgjort en minoritet bland hufvudstadens befolkning, skulle de kanske icke gått så liberalt till väga, och svårligen synes de härför böra tadlas. För öfrigt bör ihågkommas, att till alla sammanträden, hvilka uti frågan hittills egt rum, hafva petitionärerne genom tidningarne varit kallade, liksom att uti alla dylika sammankomster är vanligt, art de frånvarande få nöja sig med de närvarandes beslut. A. P. säger vidare: ,)Om namnen blifvit antecknade och ordentlig vo:ering anställts, hvem vet då hurudant resultatet blifvit? Uti detta yttrande ligger synbarligen uttryckt en ljuf förhoppning, att ett annat resultat kunnat åstadkommas, men säkerligen hade här gått såsom öfver allt, der opinionen är så allmän för något, att detta med acklamation antages, eller så. att, om man drifvit saken till votering, så hade blott på sin höjd en liten del reservanter erhållits. Och kanske är det just för de kära reservanternas skull, som ÅA. P., i hvilken, som man vet, vissa andra reservanter hafva fö:sänkningar, visar missmod öfver den endrägt, som rådt ibland petitionärerne vid hela denna frågas behandling. Efter detta svar till A. P. återstår några ord i anledving af en uti Dagbladet för sistlidne fredag. intagen artikel i ämnet. Denna artikel, som lofvär alt åt saken egna en grundligare behandling, än den A, P. funnit sig tillständigt att företaga, innebäller likväl ett par anmärkningar, hvilka icke böra tillåtas opåminte passera. För det första heter det: Första tanken hos många var utan tvifvel på ett civilgarden. Härvid är att iakttaga, att om petitionärerne afsett uppsättande af en obeväpnad, eller, såsom det heter, civil corps, de säkerligen icke skulle nyttjat benämningen garde, enär man hittills saknat kännedom om obeväpnade garder. Således bevisar redan benämningen, att det var fråga om inrättandet af en beväpnad corps. Meningen med detta påstående är likväl icke att neka nyttan af att gardet, vid början af obetydligare upplopp, uppträder obeväpnadt, och att detta verkligen är meningen synes ar 4 uti kommitterades förslag. der det talas Om gardets ändamål, att med moralisk kraft och först, der denna blir otillräcklig, med fysisk styrka upprätthålla lugnet och ordningen. Likaledes förnekas icke nyttan deraf att dels icke vapenföre, dels andra personer, så länge de icke ega tillgång På lämplige vapen, organiseras på särskilda obeväpnade afdelningar utaf corpsen. Och ur denna synpunkt är det en fägnad att, hvad denna fräga beträffar, kunna instämma med Dagbladsinsändaren, Deremot förekommer uti slutet af samma artikel en anmärkning, som Verkligen är obefogad: nemligen deremot, att ett antal af Stockholms invänare, utan de öfriges uppdrag, begärt ifrågavarande gardes iniättning. Men är detta någon nyhet? Eiler tillgår icke så vid de flesta petitioners afgifvande? Hafva icke på delta sätt svenske män från hela Jandet, utan annat uppdrag än det, hvarmed kärleken. för saken och landet beklädde dem, under detta år, liksom vid föregående tillfällen, petitionerat om en genomgripande förändring uti våra grundlagar. En förändring, som träffade hela landet och hvårje dess kommun. Då man fått, uti frågor af sä genomg.ipande art, tillgodonjuta en oquald petitionsrätt, skulle den vara förmenad då, när frågan rörer endast en frivillig inrättning, hvars tunga icke drabbar någon annan än petitionärerne eller andre, hvilka frivilligt åtaga sig densamma? Här är dessutom icke, så vidt rätten att bära vapen och för öfningar deruti sammanträda, fråga om ens någon ny rättighet. Nationen och hvarje dess medlem eger nemligen redan rättigheten att bära vapen och öfva sig uti deras bruk. Assosiationsrätten har också hittills af ålder ansetts såsom en svenske folkets rättighet. Och det finnes sålunda icke någon myndighet, som lagligen kan förbjuda svenska män att sammankomma till vapenöfningar. Det torde sålunda vara bäst att se sig före, innan man söker lägga hinder i Vägen för en begärd organisation för utöfvande af en rättighet, hyilken redan tillhör folket. ORGNR ssteeeee . (Införes på begäran.) I anledning af en utaf flera aktieegare i götha sanalbotag till det tjugufemte Afionbladet 5 162 Ör Månuogen den 47 dennes insänd, till götha kanaldirektion ställd fråga: hvarföre icke delegarpne i götha kanalbolag finge rjuta någon utdelning : på sina aktier för året 4847, då likval kändt vore, att inkomsterna deta år bestego sig vida högre vän något föregående, likasom att dessa inkomster plånge sedan ingått i kontanta penningar till boIsgets kassa?, — har jag blifvit auktoriserad att, il upplysviog om ifrögavarande förhållande, ge vom samma tidning meddela följande, på de efslutade hufvudböckerna grundade, räkning öfver kanalbolagets inkomster och utgifter Dyssberörde år. Inkomster. Kontant behållning från år 4846 . 43,051:53. 4.