Aftonbladet – 31 juli 1848, sida 2

Man DEfAtllal, AL OtUmMCES-IFCtET, Al NVUKCEN finanspowföljen blifvit erbjuden, afböjt tillbudet med förklaring, vatt han icke ville öfvertaga den före statsbankruttens. 1 sjelfva verket har finansnöden ötverhand, och msn begriper icke hvarifrån ännu de penningar komma, som staten behöfver för att icke sjunka. Nationalförsamlingen i Frankfurt. Uti den konstituerande församlingens session d. 49 Juli fattades följande beslut i den Limburgska frågan: T:o ÅAtl nationalförsamlingen anser det till tyska förbundet hörande hertigdömet Limburgs hittills varande förening med konungariket Nederländerna, under en författning och förvaltning, oförenlig med den tyska förbundsförfattningen. 2:o Att der förstås af sig sjelf, att det vid nationalförsamlingens session den 27 M-j fattade beslut — enligt hvilket alla bestämmelser, uti enskilda tyska författuingar, som icke öfverensstämma med det allmänna tyska författningsverk, som af mnationalförsamlingen kommer att antagas, blott äro att betrakta såsom giltiga, till dess det sednare binner blifva stadfästadt — äfven vore bindande för hertigdömet Limburg. 3:o Att frågan om hertigdömet Limburgs förbindelse, att deltaga uti den holländska statsskulden, I änvisas till den provisoriska centralstyrelsens förmedling, samt en slutlig reglering, med bevakande af Limburgs rättigheter, hvars ratifikation förbehålles nationalförsamlingen. — Tillika uppmanar nationalförssmlivgen centralstyrelsen: att gifva dessa beslut en emot omständighetarnas vigt svarande kraftig och skyndsam verkställighet.n Uti sessionen den 20 Juli tillkännagaf förste presidenten v. Gagern, att, ehuru organiserandet af en centralstyrelse förpligtade tyska folket att anslå för dess innebafvare ett bestämdt appointemang, sådant hkväl blifvit afböjdt af riksföreståndaren, som autoriserat presidenten, att inför nationalförsamlingen förklara, att erkehertingen afslår emottagandet af hvarje dylikt underhåll af statens medel. Grefve Schwerin yttrade, att församlingen säkert med stor tillfreddsställelse erfarit, att den högsinnade riksföreståndaren tror sig kunna utöfva sitt höga kall, utan att öka folkets skattebörda; dock måste det anstå den nations ära och värdighet, som ban var kallad att representera; att anordna en passande bostad för riksföreståndaren. Presidenten bragte detta förslag under diskussion, hvarefter enstämmigt beslöts : att uppdraga nationalförsamlingens byrå att, på nationens bekostnad, besörja om en lämplig boning för riksföreståndaren, Uti sessionen den 24 Juli antogs af nationalförsamlingen 2 af art. 4 rörande äganderätten, af följande lydelse: Hvarje tysk äger rätt att bosätta sig på hvarje ort af riksområdet, samt Törvärfva och besitta fastighigbeter af alla slag, att idka hvarje näringsgren, samt vinna medborgarrätt. Vilkoren för vistelseort. och bostad bestämmas genom en hemortslagn, samt för yrkes bedrifvande, genom en närings-l. författning för hela Tysklandn, båda fastställde af riksstyrelsen. Med 9244 röster mot 242 antogs ombudet Veits motion: att författningsutskottet borde, ännu före andra rådplägningen om eganderätten, förelägga nationalförsamlingen förslag till hemortsoch näringslagDerefter I antogs Schöälers från Jena motion, så lydande: Ingen tysk stat må göra någon skilnad mellan sina egna och någon annan tysk stats medlemmar, hvarigenom de sednare tillbakasättas såsom utländningar,. 3: Upptagande tilll statsborgare uti en tysk stat, beror ej af några andra vilkor, än oförvitlighet och tillräckligt! underhåll för sig sjelf och familj 4: pStraffet medborgerlig död skall icke äga rum, (med följande tillägg af Spatz) ,och der den redan blifvit afkunnad, upphöra i sin kraft och verkan 5: Utvandringsfrihet är ej inskränkt. — Respenningar få dock icke uppbäras sf staten. i i ITALIEN. Pius IX har besvarat romerska representationeps. deputerades adress på ett sält, soml gjort ofantligt uppseende i hela Italien. Han gillar den i adressen framställda åsigten att bans andliga kall består i bedja och välsigna; men han erinrar, att till detta kall hör äfven åliggandet att lösa och binda; och han tager sin myndighet som verldslig furste X fullt anspråk. Några utfall i adressen, emot kenungen i Neapel, afvisas med anmärkningen att Italiens väl beror på dess furstars enighet. Motl krigsåsigterna förklarar han sig bestämdt, och I yttrar sin undran öfver att representationens deputerade kunnat föra den till talsiett ögonIblick, då han begynt underhandla om fred. ITill svar på förslagen om inrikes förbättrinIgar, medger han icke blott det nyttiga deri, jutan uppmanar till deras sorgfälliga utförande, Imed erinran blott att härvid icke är fråga att belasta folket med nya bördor, utan att lätta Idem, som redan äro pålagda. För öfrigt yttrar:! han att Rom är i sin nuvarande verldsliga Iställning intet, utan hemtar hela sin glans ifrån religionen, som der har sin centralplats ; denna ! sanning önskade han finna inskrifven i alla hjertan, och ej blott på döda stenar. — Påflvens tal påstods vara innmehållsrikare och be-Itydelsefullare än man kan föreställa sig DOrT :Jom Alperna, der man knappast kan förstå de I många fina hänsyttningarne deri på dagens hän Idelser. sl Den 42 Juli blef detta svar kändt i Rom, ,loch. man talade allmänt om en ministörförän: ; dring samt uppgaf de nya ledamöterna. ol Nan av re sesam Florens: Nyvss ingick --— -— vw w x BB E