Aftonbladet – 31 juli 1848, sida 1

ON AA SM VAAA OMAR BTCT på danskarnes falskhet vid vapenstillestånds.punkternas uppsättande, det vilkor som insattes deri, att holsteinska soldater skulle förblifva stationerade i Holstein och slesvigska soldaterna i Slesvig. Då grefve Portales i anlednivg deraf gjorde en förfrågan angående infödde slesvigare i insurgenthären, fann en hög preussisk officer detta betänkligt, och då på Ihans anmaning en närmare bestämmelse af detta vm PM mm Kö -. vilkor yrkades, kom det i dagen, att danskarne voro af den meningen, att de i danska armeen befintliga och till den hörande såkallade slesvigska bataljoner och regimenter, hvilka förr rekryterats från Slesvig, men nu hufvudsakligen består af danskar, och kommenderas af danska officerare, skulle stationeras i Slesvig. Följden af detta vilkor,, säger Kieleibladet, skulle bhfvit Slesvigs fullständiga besättande af danskarne, och desse bade, ehuru besegrade, genom vapenstilleståndet kommit i en ännu bättre ställning, än genom fäktningen den 9 April, då de voro segranden : Moan finner af detta räsonnemang, att Sles Ivig-Holsteinarne försvara sig bättre genom advokatyren än med vapnen; ty liksom de Holsteinska regementerna , oaktadt sammansatta af tyskar, utan danskarnes anmärkning hade fått förblifva i Holstein, så vida vapenhvilan afslutats, och ej såsom förbundshären beböft utrymma hela hertigdömet, så var det naturligt, att de slesvigska regementerna, em ock deri funnos danskar, borde få qvarblifva i Slesvig. ,)Hela underhandlingen grundade sig ju på er; kännandet, att Holstein var ett land för sig och Slesvig ett land för sig. Hvem var då väl Ihäruti den falskaste? Men hvad falkheten angår, så lönar det väl mödan, alt hetrakta huru de sig så kallande Slesvig-Holsteinarr:e i Holstein bete sig. Man vet, att den provisoriska regering, somställde sig i spetsen för uppresningen mot sin lagliga landsherre, förklarade, latt det var i hans namn: emedan ban ej var fri i sina handlingar, utan tvingad af danskarne i Köpenhamn, som den uppträdde. Nåväl! Nu har konungen i Danmark sedan varit i ISlesvig och visat, att han var fri i sina bandlingar; han har sedan varit i Malmö, hos sin allierade grannstats konung, och han har emottagit preussiska underbandlare o. s. v., hvilIket allt visar, att han var fri. Då denna sak Å ) således ej mera är tvifvelaktig, och sedan han utlofvat en särskild statsförfattning för Slesvig, Isamt äfvenså för Holstein, bygd på representativ och konstitutionell grund, hvad gör då provisoriska regeringen, och de så kallade SlesI vig-Holsteinarne? Jo, de söka egga tyska före bundet till återbörjandet af krig emot konungen af Danmark ; de sälta i omlopp pelitioner om personalunionens uppbäfvande; de göra med ett ord allt, för att beröfva konungen af Danmark sin, af alla Europas stater erkända rätt, såsom hertig af Holstein. Detta är i deras ögon ingen falskbet vid vapenstilleståndseller fredspunkternas uppsättanden. SPANIEN. En befallning bar blifvit utfärdad, hvari drottvingen förordnar, att hennes svärfader, don Fransesco de Paula och haus nyligen med en rik amerikanare gifta dotter, Josefa, skola utresa i främmande land. Gazeta innehåller en segerbulletin. Brigadgeneralen Garcia Paredes har slagit carlistcheferna Forcadell, Margonett och Borges. I Pamplona är skjutniogen i full gång. En d hvar insurgent som gripes med vapen i hand, nedskjutes utan all vidare omgång. Cabrera hade den 43 dennes sitt högqsarter i Gombrew och synes ej vara så illa tilltygad som de officiella bladen berättat. Han har utfärdat en proklamation till drottning Isabellas soldater, hvari ban skildrar hennes regering såsom erbarmlig och slutar med orden: Spaniorer, afskaken detta ärekränkande förmynderskap; stunden för Spaniens pånyufödelse är inne. Lefve konung Carl Ludvig! . FRANERIKE. Armand Marast, som med 414 röster (Laerosse hade 334) blilvit vald till president för nationalförsamlingen, lärer blott komma att fungera en månad, hvarefter han skall erbjudas att afgå såsom fransk minister till London. Han är gift med en engelska, och ehuru han förut varit ifrig motståndare ef engelska politiken, torde han komma att åtaga sig detta uppdrag. Alla nationalförsamlingens byråer hade nu disknterat constitutios-förslaget, och valt deputerade till constitations-utskottet. — Dessa äro: Girard, Berenger, Thiers, Mensnd, Chacffour, londin, Victorle Frauc, Boussi, Parrieu, Cremienx, Crepu, Boulatignier, Freslon, Duvergier de Hauranve och Berryer. an snmärker såsom en besynnerlighet, att nder det i Tyskland allmänna opinionen utat sig för en allmön personlig värnpligt, hafva det krigiska Frankrikes national örsamling, ie flesta byråerna uttalat sig för rätt att lega. Proudhon har föreslagit, att man ur börjen f ingressen till nya grundlagen skulle uteslua orden: Inför Gud etc. , men fick ej stöd nom byråen. Uti. nationzlförsamlingens session den 22 uli förelade finsnsministern Goudchaux en öfersigt af landets fiwanciela ställning, hvaraf nhemias, att efter noga pröfning af flera hans öregångares föreslagna utvägsr, budgetens ulsifter för 4848 skulle kontmna att öfvorstiga incomsterna med 250 millioner. För att nu beäcka detta deficit., föreslår taluistecn bilehål andet af skalten på salt och divckooonrorv till vr 1850, samt att tillika åtv upnis ; 1827 rs icke resliserade lån till ev belojp of 275 ir BARA